Ny KRAS-hämmare ger hopp om bättre prognos vid lungcancer
Under ASCO 2022 – världens största cancerkongress som nyligen hölls i Chicago, presenterades viktiga fynd kring en ny KRAS-hämmare. Det här inger ytterligare hopp om en ljusare framtid för patienter med långt framskriden lungcancer.
Kras tillhör idag den vanligaste tillväxtmutationen vid lungcancer i Sverige och förekommer i upp till 40 procent av tumörerna vid icke-småcellig lungcancer.
Även om utvecklingen på senare år gått framåt vad gäller skräddarsydd behandling vid lungcancer, så har det fortfarande ansetts svårt att att hitta en specifik terapi för just mutationer i Kras-genen. Orsaken till svårigheterna har bland annat handlat om att målproteinet helt enkelt varit för komplicerade för att påverka med blockerande läkemedelsmolekyler.
Efterlängtade och lovande resultat
Resultaten som presenterades under ASCO 2022 var därför mycket välkomna och nu hoppas man äntligen ha nått genombrottet för en effektiv behandling även för dessa patienter. Fynden gäller det nya läkemedlet adagrasib.
Det man kunde se efter att ha utvärderat läkemedlet bland 116 patienter med framskriden icke småcellig lungcancer, var att lungtumören krympte betydligt hos 43 procent av deltagarna efter att målriktad behandling med den nya kras-hämmaren satts in. Forskarna framhåller också att tumörbördan av annars svårbehandlade hjärnmetastaser krympte hos en tredjedel av patienterna.
Vad gäller biverkningar drabbade det nästan alla patienter i studien, och gjorde att 7 procent av dem slutade ta läkemedlet.
Nordiskt webinar om lymfom - 28 november
Den 28 november bjuder Bonnier Healthcare in till ett nordiskt webinar med experter från Sverige, Norge och Danmark. En 90-minuters sändning inom lymfom med svenska, norska och danska experter som presenterar sina ämnen ur ett nordiskt perspektiv. Webinariet leds av Alexander Fosså.
Hopp om kras-hämmare inget nytt
Att den här typen av KRAS-hämmare har goda förutsättningar är dock inget nytt. Redan under ASCO kongressen i fjol presenterades lovande data för läkemedlet sotorasib, vilket i sin tur öppnade för ett första godkännande av den här typen av behandling vid lungcancer i EU.
De studier som bedrivits kring de båda läkemedlen är utformade på mer eller mindre liknande sätt – både sett till resultat och upplägg. I bägge studierna saknas dock kontrollgrupp, vilket gör att resultaten behöver tolkas med försiktighet.
