När förstorade lymfknutor visar sig vara lymfom
Sju av tio som söker vård för lymfom har själva upptäckt en förstorad lymfknuta, ofta på halsen. Vad ska man tänka på vid misstänkt lymfom och när ska man remittera vidare? Sjukdomsförloppet vid lymfom kan skilja sig mycket från fall till fall - när ska behandling sättas in?
Varje år insjuknar cirka 2 000 personer i Sverige i någon form av lymfom. I dagsläget finns det totalt 60-70 olika sorters lymfom definierade. Oftast uppträder symtomen i lymfkörtlar (nodal sjukdom) men i vissa fall i andra organ (extranodal sjukdom).
Sju av tio lymfompatienter söker sig till vården för symtom som en förstorad lymfknuta, vanligast på halsen.
En del patienter upplever även en ökad infektionskänslighet eller symtom som feber utan orsak, nattliga svettningar och avmagring. Dessa så kallade B-symtom indikerar ibland aggressivt lymfom, menar Herman Nilsson-Ehle, docent och överläkare vid sektionen för hematologi och koagulation vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Då ska det ske en akut medicinsk handläggning inom ramen för standardiserat vårdförlopp, SVF. Ring hematolog eller onkolog. Patienter utan B-symtom men med välgrundad misstanke om lymfom ska också utredas snabbt via SVF. Då ska patienten alltså ha nybesök senast tre kalenderdagar senare, säger han.
Remiss till hematolog eller onkolog ska alltid ske för fullständig diagnostik och eventuell initial behandling. Omkring hälften av patienterna har botbara lymfom och behandlas därför vid diagnos, övriga får betraktas som ”kroniska” och behandlas vid symtomgivande sjukdom enligt vissa kriterier. Många patienter kan efter initial utredning eller behandling följas i primärvården långa tider innan ny behandling blir nödvändig. Återremiss till hematolog eller onkolog ska skickas vid misstänkt reaktivering på grund av B-symtom, nya lymfkörtelförstoringar eller störningar i blodvärden.
Nordic Cancer Conference 2024
Den 7 oktober 2024 bjöd Bonnier Healthcare, tillsammans med Nordiska cancerunionens (NCU) medlemmar, in till Nordic Cancer Conference i Stockholm. Där samlades ledande experter, forskare och beslutsfattare från hela Norden för att ta itu med en av vår tids mest angelägna hälsoutmaningar: cancer.
– Patienten ska till hematolog eller onkolog när man behöver hjälp att få vävnadsmaterial (i första hand knivbiopsi och benmärgsprov), stadieindelning och behandling av verifierade lymfom. Vid körtlar ovanför nyckelbenen ska remissen dock skickas till öron-näsa-hals, säger Herman Nilsson-Ehle.
Remissen ska innehålla:
- Amnes (kriterier för välgrundad misstanke)
- Symtomduration
- Allmäntillstånd och övriga sjukdomar
- Tidigare sjukdom och behandlingar
- Läkemedel
- Socialt (eventuella språkhinder/funktionsnedsättningar)
- Patientens kontaktuppgifter
“Kan få ner sjukdomen till att patienten knappt märker den”
Det varierande sjukdomsförloppet vid lymfom gör att man alltid sätter upp individuella mål. Kan sjukdomen botas eller bromsas/lindras?
Follikulära lymfom är till exempel inte botbara, men en del behöver aldrig behandling. Vid spridd sjukdom utan symtom ska patienten komma på regelbundna kliniska kontroller. Även för de som är i behov av behandling från start är det möjligt att leva länge, även efter upprepade återfall.
– Det finns så bra mediciner att man kan få ner sjukdomen till att patienten knappt märker den. Just nu sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare, säger Herman Nilsson-Ehle.
Morgondagens behandling vid lymfom
Primärbehandlingen vid lymfom har förbättrats genom åren då den både är effektivare och ger färre biverkningar än tidigare behandling.
– Framförallt har behandlingen förbättrats genom att kombinera cytostatika med CD-20-antikropp (rituximab). Sedan 4-5 år har tidigare cytostatika-kombination med risk för grava cytopenier, håravfall, hjärtpåverkan, neuropatier samt högdos kortison (CHOP), ersatts av bendamustin, som i stort sett saknar dessa biverkningar. Den progressionsfria överlevnaden är enligt ny publicerade data cirka 80 procent efter tre år, säger Herman Nilsson-Ehle.
Genom kontrollerade studier prövas även nya grupper av läkemedel för att bli en del av rutinbehandling.
– Några exempel är kinashämmare, bcl-2-hämmare, immunmodulerare och kärlnybildningshämmare. Patienten bör om möjligt erbjudas deltagande i en sådan studie.
Så håller du dig uppdaterad
Med utbildningen VadvetduomFollikulartLymfom.se vill NetdoktorPro öka kunskapen om follikulära lymfom hos läkarkåren samt annan sjukvårdspersonal. Herman Nilsson-Ehle har, tillsammans med professor Eva Kimby, varit med och tagit fram läkarutbildningen.
– Fokus i läkarutbildningen på NetdoktorPro är genom en inte alltför ”vanlig” fallbeskrivning beskriva hur det kan te sig och vad man skall tänka på vid misstänkt lymfom. Detta bör kunna underlätta för kontakterna mellan vederbörande specialist och hematolog respektive onkolog, säger han.
Så här långt har 104 läkare genomgått utbildningen. Fler än hälften av dem upplever att patienter med follikulära lymfom är svåra att identifiera. Majoriteten, över 80 procent av deltagarna, svarade att utbildningen har varit (kommer att vara) till nytta för deras kliniska vardag.
