Där pågår flest vs färst kliniska cancerstudier

Att tillgången till cancerläkemedel ser så olika ut i Europa beror på stora skillnader i hur mycket pengar länderna lägger på läkemedel och forskning. Länderna i Västeuropa gör fler kliniska studier för ny cancerbehandling än länder i östra och centrala Europa, visar
de aktuella studierna.

Kliniska studier innebär att cancerpatienter potentiellt har tillgång till behandling tidigare, eftersom de inte behöver vänta på att läkemedlet ska godkännas. Dessutom får deltagarna ytterligare uppföljning.

En analys gällande omfattningen av pågående kliniska studier i olika länder visar på stora skillnader i tillgång till ny behandling, beroende på var patienterna bor.

Där pågår det flest kliniska studier inom onkologi

Forskarna bakom studien använde sig av Clinicaltrials.gov-databasen för att ta reda på hur många kliniska prövningar på vuxna med tumörer som gjordes mellan 2009 och 2019.

Genom att analysera antalet försök i 34 europeiska länder kunde forskaren avslöja stora skillnader. Albanien hade det lägsta antalet aktiva kliniska prövningar för cancer (0,14 kliniska prövningar per 100 000 invånare) medan Belgien hade det högsta antalet (11,06 per 100 000).

Stor ökning av studier i tidig fas

Ytterligare resultat visade att det totala antalet kliniska prövningar inom onkologi som genomfördes i europeiska länder ökade med 33 procent mellan 2010 och 2018. Det var en betydligt större ökning av försök i tidig fas (61 procent ökning av fas I-II-studier) än försök i sen fas (7 procent ökning av fas II-III-studier).

– Ett högre antal fas I-studier är ett tecken på mer aktiv forskning som pågår i ett visst land, med lämplig infrastruktur och nödvändiga incitament för att genomföra kliniska prövningar, säger Thomas Cerny, professor i medicinsk onkologi vid universitetet i Bern, Schweiz och medlem av ESMO Principles of Clinical Trials and Systemic Therapy Faculty, i ett pressmeddelande.

Skillnaderna är inte relaterade till sjukdomsbördan

Den hälsoekonomiska analys som presenterades under kongressen visade att rika europeiska länder spenderade tio gånger så mycket som fattiga länder per capita på cancerläkemedel under 2018. Således följer detta samma mönster som för kliniska studier. Professor Nils Wilking från Karolinska Institutet är försteförfattare av rapporten.

– Vi finner att skillnaderna huvudsakligen är relaterade till ländernas ekonomiska situation och inte till sjukdomsbördan i det representativa landet, säger Nils Wilking, i pressmeddelandet.

I analysen har de tittat på hur mycket 31 länder i EU samt Island, Norge, Schweiz och Storbritannien spenderat på cancerbehandling 2018.

• Tyskland, Österrike och Schweiz spenderade mest pengar, från 90 till 180 euro per capita.
• Lettland, Tjeckien och Polen spenderade minst pengar, mellan 13 och 16 euro per capita.

Den största skillnaden sågs för immunoonkologiska cancerläkemedel.

Cancerläkemedel godkända inom den kliniska vardagen

Vidare finns det stora skillnader i hur fort nya cancerläkemedel godkänns i olika länder. Som NetdoktorPro tidigare har skrivit om kan det vara frustrerande för läkare och patienter.

– Jag tycker personligen att den stora utmaningen är att hitta ett sätt att snabbare få läkemedel godkända inom den kliniska vardagen. Om det till exempel kommer ett nytt spännande resultat från en randomiserad studie som påvisar mycket goda resultat av ett nytt bröstcancerläkemedel så tar det ofta en evig tid innan det blir tillgängligt i den kliniska vardagen, säger Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i en intervju.