3 spännande nyheter – presenterade under ASCO 2022

Hallå där Antonios Valachis…

 Hallå där Antonios Valachis, vilka skulle du säga är de tre största nyheterna från årets ASCO 2022? 

– Mycket spännande som händer, men tre nyheter inom just bröstcancer som jag tycker var de största är DESTINY-Breat04 studien, PALOMA-2 studien och sist men inte minst är en liten studie kring CDK 4/6 -hämmare. 

 DESTINY-Breast04 studie

För bröstcancer var den absolut största nyheten resultat av DESTINY-Breast04 studie. I denna studie inkluderade man bröstcancerpatienter med spridd sjukdom som hade fått 1-2 tidigare linjer med cytostatikabehandling som hade lågt uttryck av markören HER2. Denna markör har hittills använts vid överuttryck för att behandla dessa patienter med anti-HER2 behandling men det är första gången som man gör en studie där även lågt uttryck av HER2 används för att välja patienter för en specifik behandling. 

Patienter som ingick i studien blev lottade till antingen cytostatika eller T-Dxd, ett nytt läkemedel som är godkänd för bröstcancerpatienter med HER2 överuttryck. 

T-Dxd består av en antikropp som är kopplad till cytostatikamolekylär, en så kallad antikroppskonjungat. För patienter med hormonkänslighet och lågt uttryckt HER2 bröstcancer ledde T-Dxd till längre progressionsfri överlevnad (medianskillnad på 4,7 månader) samt total överlevnad (medianskillnad på 6,4 månader). Dessa resultat gör att man förväntar sig att T-Dxd kommer att bli standardbehandling för dessa patienter i stället för cellgifter.

PALOMA-2 studie

En annan studie som presenterades och väckte stora diskussioner var överlevnadsresultat av PALOMA-2 studie. I PALOMA-2 inkluderades patienter med spridd hormonkänslig bröstcancer som fick antingen letrozol (antihormonell behandling) eller letrozol plus palbociclib som är en CDK 4/6-hämmare. 

Studien har varit grund till godkännande av palbociclib tillsammans med antihormonell behandling till patienter med spridd hormonkänslig bröstcancer. Den överlevnadsdata som presenterades vid ASCO visar dock att kombinationen inte förbättrade överlevnaden. 

Det finns ytterligare två CDK 4/6 hämmare på marknaden och frågan är hur man ska tolka dessa resultat och om man skulle behöva prioritera övriga CDK 4/6 hämmare i stället för palbociclib. Diskussionen är komplex eftersom det finns flera aspekter som kan påverka studieresultat och behöver tas i beaktande, men dessa resultat kan påverkar vår behandlingsstrategi för patienterna.

Studie kring CDK 4/6-hämmare

Den tredje studien som jag skulle vilja lyfta är en liten, randomiserad studie där man undersökte konceptet att fortsätta med CDK 4/6 hämmare och en annan antihormonell behandling efter att man har fått progress på CDK 4/6-hämmare. Denna studie gäller också patienter med spridd hormonkänslig bröstcancer som PALOMA-2. 

 I nuläget fortsätter vi inte med CDK 4/6-hämmare om en patient har fått progress på tidigare CDK 4/6-hämmare. 

I denna studie lottades patienter som hade fått progress på CDK 4/6-hämmare och antihormonell behandling till en annan typ av antihormonell behandling med eller utan CDK 4/6-hämmare. Det var 120 patienter som ingick i studien och man kunde se att fortsättning med CDK 4/6-hämmare ledde till längre progressionsfri överlevnad. 

Även om denna studie är för lite för att ändra klinisk praxis ser man för första gången att konceptet med att fortsätta med CDK 4/6-hämmare verkar fungera. Det finns pågående större randomiserade studier som förhoppningsvis kommer att ge ett definitivt svar på frågan.

Senaste åren har många nya läkemedel introducerats för just metastaserad bröstcancer – hur förändrar det här prognosen för dessa patienter? 

– Det stämmer att det finns flera nya behandlingsmöjligheter för våra patienter med metastaserad bröstcancer och det är vi glada för. Dessa nya behandlingsmöjligheter leder till en betydligt bättre prognos för våra patienter med spridd bröstcancer, även bland dem med mer aggressiv bröstcancersjukdom. 

Har svenska behandlingsrutiner förändrats sedan introduktionen av nya läkemedel? 

– I Sverige finns det en etablerad process om hur nya cancerläkemedel introduceras i landet för att säkerställa tillgänglighet och jämlikhet för alla patienter. Ett nytt läkemedel eller en ny indikation för ett läkemedel måste först godkännas av EMA (European Medicines Agency) som värderar nytta respektive risker i relation till nuvarande evidens för varje läkemedel. Efter EMA godkännande initieras processen med nationellt ordnat införande av nya läkemedel som ger rekommendationer om hur nya läkemedel ska användas.

Hur ser du på framtiden när det gäller forskning på området, vart behöver fokus läggas?

– Cancerforskningens fokus är förstås utveckling av nya cancerläkemedel där mycket fokus ligger på antikroppskonjugat men också på så kallad precisionsmedicin det vill säga att kunna hitta markörer som ska hjälpa oss att välja rätt behandling till rätt patienter.