Brist på alla typer av donerad vävnad

I Sverige utförs drygt 1 000 vävnadstransplantationer varje år och av dem är transplantation av hornhinnor och hjärtklaffar det vanligaste, enligt uppgifter från Socialstyrelsen.

– En vävnadsdonator kan ge en annan människa med skadad hornhinna synen åter och rädda livet på en svårt brännskadad människa genom huddonation. Att donera hjärtklaffar kan också vara livräddande för en hjärtsjuk patient. Det gäller inte minst barn eftersom mekaniska klaffar inte fungerar när man växer, säger Helena Almén, vävnadsdonationsansvarig läkare på Akademiska sjukhuset.

Hon är ansvarig för det nationella donationsmötet som pågår mellan den 25 och 26 januari. Där kommer både läkare och sköterskor, vävnadsdonationsutredare, transplantationskoordinatorer och representanter för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket med flera myndigheter delta.

I Sverige kan i stort sett alla bli vävnadsdonatorer efter sin död men allt för få gör sin vilja känd, vilket är en bidragande orsak till att det råder brist på alla typer av donerad vävnad.

Transplantation blir enklare

Några av de forskningsstudier som kommer diskuteras rör njurtransplantation. Det handlar om en ny enzymbehandling som ges till patienter som har antikroppar mot det donerade organet.

Det kommer också diskuteras kring hur transplantationsvården kan effektiviseras. Istället för vävnadsbanker till exempel integrera verksamheten med sjukvården, vilket skulle göra det möjligt att få flera vävnader från en och samma donator.

Även mobilt team som åker ut i landet för att tillvarata vävnader kommer lyftas under mötet.