Glaskroppsblödning

Bakgrund

• Glaskroppsblödning är en blödning i glaskroppen i ögat.
• Glaskroppsblödningen kan variera i omfattning från beskedlig till betydande och med kliniska manifestationer som spänner från bagatellartade små grumlingar i synfältet till kraftigt nedsatt syn.
• Påverkan på synen beror på grumlighetens omfattning och densitet.

Epidemiologi

• Bland vuxna är proliferativ diabetesretinopati den vanligaste orsaken till glaskroppsblödning.
• Trauma är den vanligaste orsaken till glaskroppsblödning bland unga personer.

Etiologi och patogenes

Etiologi

• En vanlig orsak är blödningar från kärlnybildningar vid proliferativ diabetesretinopati.
• Ett rift i näthinnan kan också orsaka blödning i glaskroppen.
• Andra orsaker är neovaskularisationer efter en central- eller grenvensocklusion. Sådana neovaskularisationer brukar utvecklas några månader efter trombosen, och är ofta också förknippade med högt ögontryck (neovaskulärt glaukom).
• Blödningar från neovaskularisationer under retina, som vid exsudativ makuladegeneration, kan ibland bryta igenom retina till glaskroppen.
• Akut glaskroppskollaps med bakre glaskroppsavlossning kan i vissa fall ge blödning utan påvisbar skada i retina.
• I sällsynta fall kan subaraknoidalblödning åtföljas av glaskroppsblödning.

ICD-10

• H43.1 Glaskroppsblödning

Anamnes

• Ofta upplever patienten först små "flytande" fläckar ("floaters") i synfältet vanligen följt av "rök" i synfältet.
• Ganska snabbt utveckling av dimsyn med måttlig till uttalad synnedsättning.
• Vanligtvis finns det ingen smärta eller obehag i samband med tillståndet.

Kliniska fynd

• Röd reflex:
  • Den röda reflexen syns dåligt eller inte alls
• Näthinna:
  • Insynen till näthinnan beror på blödningens omfattning
  • Färskt blod är rött och lokaliserat bakom glaskroppen (subhyaloidalt) eller i glaskroppen

Utredning av glaskroppsblödning

• Eventuellt tonometri – eftersom det i vissa fall finns risk för utveckling av sekundärt (neovaskulärt) glaukom.
• Ultraljud:
  • Eventuellt för att påvisa näthinneavlossning
• Datortomografi eller MRT?
  • Eventuellt för att utesluta perforation, intraokulär främmande kropp, intraokulär tumör bland annat

Differentialdiagnoser

• Diabetesretinopati
• Central ventrombos
• Arteriell ocklusion i näthinnekärl
• Retinoblastom
• Näthinneavlossning
• Retinitis pigmentosa

Behandling av glaskroppsblödning

• Mindre blödningar resorberas av sig själva inom några veckor, medan större blödningar måste avlägsnas kirurgiskt.
• När blödningen har resorberats bedöms ögat och i händelse av retinopati och liknande kan det behandlas med laser och/eller VEGF-hämmare.
• Vid mycket kraftig blödning som inte resorberas inom rimlig tid (oftast 1–3 månader) är kirurgisk tömning av blödningen, vitrektomi, indicerad.
• Vitrektomi görs ofta i öppenvård.

Komplikationer

• Komplikationer till glaskroppsblödning är till exempel hemosiderosininlagring med fotoreceptortoxicitet, sekundärt glaukom och betydande bestående grumligheter i glaskroppen ("floaters") och traktionsinducerad näthinneavlossning.

Prognos

• Prognosen beror på den underliggande orsaken, men i de flesta fall handlar det om små blödningar och ögat normaliseras efter hand.
• I vissa fall kan blödning i glaskroppen leda till varaktigt nedsatt syn.

Källor

• Jena S, Tripathy K. Vitreous Hemorrhage. 2022 Aug 22. In: StatPearls Internet. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan. PMID: 32644557
• Casini G, Loiudice P, Menchini M, et al. Traumatic submacular hemorrhage: available treatment options and synthesis of the literature. Int J Retina Vitreous. 2019;5:48. Published 2019 Dec 11. PMID: 31890278
• Mason JO 3rd, Colagross CT, Vail R. Diabetic vitrectomy: risks, prognosis, future trends. Curr Opin Ophthalmol 2006; 17: 281-5.