Centralvenstrombos eller grenvenstrombos
Bakgrund
- Partiell eller total ocklusion av en eller flera vener i retina.
- Ocklusionen kan vara i centralvenen (CRVO) eller i en av grenarna (BRVO):
- Centralvenstrombos innebär ocklusion i en centralven och alla kvadranterna i retina blir påverkade
- Grenvenstrombos påverkar maximalt en kvadrant, den kvadrant som venen normalt dränerar
Epidemiologi
- Ökar med åldern, de flesta är äldre än 65 år.
- Grenvenstrombos är cirka 3 gånger vanligare än centralvenstrombos.
- I Sverige uppskattas incidensen av centralvenstrombos till 2 fall per 10 000 invånare.
- Förekomsten är densamma för kvinnor som män.
Etiologi och patogenes
- På grund av förändringar i kärlväggen ökar den generella trombosrisken:
- Arteroskleros eller inflammatoriska förändringar exempelvis
- Glaukom, hypertoni, diabetes och hyperlipidemi kan också skapa dessa anatomiska förhållanden
- Anatomisk placering:
- Oftast ses centralvenstrombosen i retina där ven och artär ska passera i sclerakanalen, trånga förhållanden
- Grenvenstrombos sker oftast vid en arteriovenös korsning
- Högt ventryck på grund av ocklusion:
- Spridda blödningar uppstår till följd av det ökade ventrycket
- Ischemi uppstår i varierande grad
- Ödem uppstår också
- Lokal ischemi kan medföra en ökning av tillväxtfaktorer som vaskulär endotelial tillväxtfaktor (VEGF)
ICD-10
- H36 Förändringar i näthinnan vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
- H36.8 Andra retinala förändringar vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
Anamnes
- Centralvenstrombos:
- Synnedsättning kan komma kvickt, men också tilltagande under veckor till månader
- Grenvenstrombos:
- Beror på lokalisation av grenvenen
Enkät om biosimilarer
Till enkäten »
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Kliniska fynd
- Visusnedsättningen kan variera mycket och samvarierar med prognosen.
- Tydliga oftalmoskopifynd:
- Ofta dramatisk bild med stas, hyperemi, mörkröd fundus, ödem, oskarp papill, utvidgade och slingrande vener, blödningar samt eventuellt grått exsudat
Utredning av centralvenstrombos
- Ögonstatus:
- Ögonbottenbedömning
- Mätning av intraokulärt tryck
- Visus
- Fluoresceinangiografi:
- Metod för att kartlägga retinal cirkulation
- Optisk coherenstomografi:
- Kvantifieras makulaödem
Differentialdiagnoser
- Arteriell ocklusion
- Diabetesretinopati
- Hypertoniförändringar
- Temporalisarterit
- Akut glaukom
- Optikusneurit
- Näthinneavlossning
Behandling av centralvenstrombos
- Består i första hand av anti-VEGF-injektioner.
Läkemedelsbehandling
- Vid centralvenstrombos och makulaödem eller grenvenstrombos, makulaödem och synnedsättning bör behandling initieras.
- VEGF (vaskulär endotelial tillväxtfaktor):
- Upprepade intravitreala injektioner med anti-VEGF leder till förbättring av synen efter 6 och efter 12 månader tillsammans med observation
Komplikationer
- Nedsatt syn.
- Makulaödem leder till nedsatt syn.
- Retinal neovaskulisering vid grenvenstrombos kan också leda till blödning i glaskroppen.
- Irisrubeos kan i tillägg ge kärlproliferation i kammarvinkeln med fara för sekundärt glaukom.
Prognos
- Osäkerhet med hänsyn till synen, den kan helt eller delvis normaliseras, men de flesta får permanent nedsatt centralsyn.
- 15–20 % får irisrubeos och risk för sekundärt hemorragiskt glaukom.
- Ökad risk för ventrombos i andra ögat.