Centralvenstrombos eller grenvenstrombos
Bakgrund
- Partiell eller total ocklusion av en eller flera vener i retina.
- Ocklusionen kan vara i centralvenen (CRVO) eller i en av grenarna (BRVO):
- Centralvenstrombos innebär ocklusion i en centralven och alla kvadranterna i retina blir påverkade
- Grenvenstrombos påverkar maximalt en kvadrant, den kvadrant som venen normalt dränerar
Epidemiologi
- Ökar med åldern, de flesta är äldre än 65 år.
- Grenvenstrombos är cirka 3 gånger vanligare än centralvenstrombos.
- I Sverige uppskattas incidensen av centralvenstrombos till 2 fall per 10 000 invånare.
- Förekomsten är densamma för kvinnor som män.
Etiologi och patogenes
- På grund av förändringar i kärlväggen ökar den generella trombosrisken:
- Arteroskleros eller inflammatoriska förändringar exempelvis
- Glaukom, hypertoni, diabetes och hyperlipidemi kan också skapa dessa anatomiska förhållanden
- Anatomisk placering:
- Oftast ses centralvenstrombosen i retina där ven och artär ska passera i sclerakanalen, trånga förhållanden
- Grenvenstrombos sker oftast vid en arteriovenös korsning
- Högt ventryck på grund av ocklusion:
- Spridda blödningar uppstår till följd av det ökade ventrycket
- Ischemi uppstår i varierande grad
- Ödem uppstår också
- Lokal ischemi kan medföra en ökning av tillväxtfaktorer som vaskulär endotelial tillväxtfaktor (VEGF)
ICD-10
- H36 Förändringar i näthinnan vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
- H36.8 Andra retinala förändringar vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
Anamnes
- Centralvenstrombos:
- Synnedsättning kan komma kvickt, men också tilltagande under veckor till månader
- Grenvenstrombos:
- Beror på lokalisation av grenvenen
Enkät om biosimilarer
Till enkäten »
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Kliniska fynd
- Visusnedsättningen kan variera mycket och samvarierar med prognosen.
- Tydliga oftalmoskopifynd:
- Ofta dramatisk bild med stas, hyperemi, mörkröd fundus, ödem, oskarp papill, utvidgade och slingrande vener, blödningar samt eventuellt grått exsudat
Utredning av centralvenstrombos
- Ögonstatus:
- Ögonbottenbedömning
- Mätning av intraokulärt tryck
- Visus
- Fluoresceinangiografi:
- Metod för att kartlägga retinal cirkulation
- Optisk coherenstomografi:
- Kvantifieras makulaödem
Differentialdiagnoser
- Arteriell ocklusion
- Diabetesretinopati
- Hypertoniförändringar
- Temporalisarterit
- Akut glaukom
- Optikusneurit
- Näthinneavlossning
Behandling av centralvenstrombos
- Består i första hand av anti-VEGF-injektioner.
Enkät
Till enkäten »
Enkätundersökning om förskrivningspraxis
Den här enkäten riktar sig till dig som är läkare och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar dina beslut om förskrivning av läkemedel. Vi vill förstå hur sådant som journalsystem, patientpreferenser och ekonomiska överväganden påverkar dina val.
Läkemedelsbehandling
- Vid centralvenstrombos och makulaödem eller grenvenstrombos, makulaödem och synnedsättning bör behandling initieras.
- VEGF (vaskulär endotelial tillväxtfaktor):
- Upprepade intravitreala injektioner med anti-VEGF leder till förbättring av synen efter 6 och efter 12 månader tillsammans med observation
Komplikationer
- Nedsatt syn.
- Makulaödem leder till nedsatt syn.
- Retinal neovaskulisering vid grenvenstrombos kan också leda till blödning i glaskroppen.
- Irisrubeos kan i tillägg ge kärlproliferation i kammarvinkeln med fara för sekundärt glaukom.
Prognos
- Osäkerhet med hänsyn till synen, den kan helt eller delvis normaliseras, men de flesta får permanent nedsatt centralsyn.
- 15–20 % får irisrubeos och risk för sekundärt hemorragiskt glaukom.
- Ökad risk för ventrombos i andra ögat.