Allergipatienter som lider i onödan
Pollensäsongen under 2018 är intensiv och över tre miljoner svenskar riskerar att få symtom. Idag finns det bra hjälp att få men många går helt eller delvis obehandlade. Orsaken kan vara en för sen start av behandlingen, dålig följsamhet, otillräcklig dos eller styrka men också underanvändning av allergivaccin. Bristen på utbildade allergologer gör inte situationen enklare och att det inte görs mer åt denna folksjukdom förvånar Lars Gottberg, överläkare i allergologi vid Södersjukhuset.
Typiska symtom vid allergisk rinit är nästäppa, rinnsnuva, klåda, hosta, nysningar, ögonbesvär och trötthet. Hos dessa patienter förekommer även astma i stor utsträckning. Epidemiologiska studier har visat att upp till 30 procent av vuxna med allergisk rinit även har astma – och upp till 85 procent av vuxna med astma även har allergisk rinit. Här vittnar patienterna om påtagligt försämrad livskvalitet.
– Det är svårt att säga när säsongen startar så patienterna kan egentligen börja ta allergimedicin direkt när de börjar känna symtom, säger Lars Gottberg, överläkare i allergologi vid Södersjukhuset.
Faktum är att lövträden kan börja blomma redan i februari och i år är lövträdssäsongen mycket intensiv.
– Säsongen kom igång tidigt i år och verkar bli långdragen, säger Lars Gottberg.
Fler har nytta av vaccin för sin allergi
– De receptfria alternativen är bra nuförtiden och de flesta klarar av behandlingen själva. Det viktiga är att man inte slutar ta tabletterna utan tar dem regelbundet varje dag hela säsongen. När det inte är tillräckligt kan man skriva ut till exempel nässpray med kortison och även ögondroppar, säger Lars Gottberg.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
De som inte får tillräcklig lindring av receptfria läkemedel kan behöva allergivaccination för att slippa symptomen vid allergisk luftvägssjukdom. Kliniska prövningar visar att vaccination, så kallad allergen immunterapi (AIT), har positiva effekter på rinit- och astmasymtom och är den enda behandlingen som är effektiv mot tröttheten. Men tillgången är begränsad och erbjuds i olika omfattning i landet.
– 90 till 95 procent blir bättre eller nästan helt bra av allergen immunterapi. Ungefär 16 000 patienter får vaccinet men det varierar mycket mellan olika regioner och landsting. Antalet borde tiodubblas. säger Lars Gottberg.
Brist på specialistkunskap inom allergologiområdet
Idag i Sverige utförs allergivaccination främst med injektioner men det finns även tablettbehandling. Behandlingsperioden vid pollenallergi sträcker sig totalt över tre år.
– Nyare metoder med tabletter finns för gräs och även för kvalster. Om något år kommer även tabletter för björk. Men det är allergologerna som har ansvar även för tablettbehandlingen och dem är det ont om, säger Lars Gottberg.
En möjlig förklaring till att fler inte vaccinerar sig är att många patienter inte känner till behandlingen. Även sjukvårdspersonal har ibland låg kunskap om behandlingsalternativet, menar Lars Gottberg.
– Det är paradoxalt att allergisk rinit är en folksjukdom men att kunskapen är så pass bristfällig. Allergologi är ett spännande område då man är en slags allmänläkare så fler borde välja att specialisera sig inom detta.
Skräddarsydd behandling
Samtidigt händer det desto mer på forskningsfronten, till exempel att göra behandlingen mer effektiv genom att skräddarsy den i större utsträckning.
– Det pågår forskning med att ge injektioner i lymfknutor i ljumskarna, med bara tre injektioner under två månader, vilket preliminärt verkar mycket lovande. Det görs även försök att sätta plåster på huden med allergen istället för att ge injektioner, säger Lars Gottberg och avslutar:
– Vi befinner oss i ett forskningsintensivt läge och det ska bli spännande att följa.
