Debatt: “Koppling mellan fetma och klimatförändringar”

Det är själva produktionen av livsmedel som i förlängningen inte bara skapar fetare människor utan också påverkar klimatet negativt. Det menar Ellinor Berg, Björn Fagerberg, Staffan Mårild och Maria Wolodarski, som alla sitter i styrelsen för Läkare för miljön.

Mat som är industriellt tillverkad är oftast fetare, sötare, mer fiberfattig och alldeles för energirik. Det visade sig i rapporten The global syndemic of obesity, undernutrition, and climate change: the Lancet commission report som publicerades av Lancetkommisionen i januari i år.

Där fann man att 141 länder är malnutrition, felnäring, utbrett. Det innebär att maten är både energifattig och samtidigt energirik. I längden kan den här typen av mat leda till fetma, undernäring, tillväxthämning hos barn, anemi hos kvinnor och medför även en ökad risk för hjärt-­kärlsjukdomar, diabetes eller cancer.

Läs även: Obesitas - utredning och behandling

Fetma påverkar klimatförändringar

Debattörerna menar att det i ett vidare perspektiv är uppenbart att både fetma och undernäring hänger ihop med klimatförändringar. Framför allt är det massproduktionen, konstgödningen, den höga vattenförbrukningen, djuruppfödningen och fossila transporter som enligt dem är livsmedelsproduktionens baksidor. De kallar det för en pandemi.

“Dessa tre fenomen uppträder samtidigt i tid och rum och har många gemensamma orsaker och förstärker dessutom varandra”.

Enligt debattörerna skulle rekommendationerna gynna folkhälsan och samtidigt minska jordbrukets klimatavtryck.

“Det finns ett behov av evidensbaserade kostrekommendationer som prioriterar växtbaserad föda och som begränsar mängden socker, mättat fett, rött kött och industriellt bearbetade produkter”.

“Måste ställa om jordbruket”

Debattörerna menar att vi måste ställa om till ett mer hållbart jordbruk och en livsmedelsproduktion som går hand i hand med målen i FN:s Agenda 2030 för att avskaffa hunger och alla former av malnutrition.

Subventioner borde riktas om och läggas på hållbar utveckling inom livsmedelsindustrin. Även fossildrivna transporter borde minskas och vardaglig fysisk aktivitet främjas. De menar att det innebär fördelar för hälsa och klimat att använda kollektivtrafik, cykla, gå, samt ha närhet till grönområde.

Företag och politiker måste ta ansvar

Stora multinationella företag inom livsmedelssektorn har en oproportionerligt stor makt som måste brytas, skriver debattörerna. De vill att politiker och industriledare tar till sig rapportens förslag och tar ansvar för att förändring ska bli verklighet.

“Ett exempel från USA är läskedrycksindustrin som 2016–2017 lade 50 ­miljoner dollar på att lobba mot de statliga insatser som syftade till att begränsa sockerkonsumtionen. Kommissionen pekar på vikten av starkt ledarskap på olika nivåer för att begränsa osund påverkan från stora producenter. Detta har, enligt opinionsundersökningar, stort folkligt stöd.”