"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS. Kan en nationell samordnare driva fram en enhetlig fetmavård?
Tillgången till fetmabehandling varierar kraftigt över landet och att många patienter blir helt utan hjälp, enligt färsk rapport som presenteras under ett Seminarium i Almedalen.
– För att vården ska bli jämlik är det hög tid att allmänt tyckande och skuldbeläggande ersätts av gemensamma riktlinjer om hur patienterna ska fångas upp i primärvården och hur fetma ska behandlas, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS – hälsa oberoende av storlek.
Många patienter som inte får hjälp söker sig istället till den privata vården.
– Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss. Vi måste inse att det här är en kronisk sjukdom med många följdsjukdomar, säger Jenny Vinglid.
Minst en överviktsenhet i varje landsting
Förutom Jenny Vinglid bestod panelen av Emma Henriksson, riksdagsledamot, ordförande (KD), socialutskottet, Dag Larsson, 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting, (S) ordförande sjukvårdsdelegationen, SKL, Gilbert Tribo, 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, (L) Region Skåne och Björn Eliasson, överläkare, adjungerad professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De är överens om att det förebyggande arbetet mot fetma är svårt utan någon nationell strategi.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
– Det krävs konkreta tag och samverkan, något som idag är svårt när det inte finns riktlinjer, säger Björn Eliasson, men poängterar att framtagandet måste ske på ett annat sätt än det traditionella.
– Det är svårt att säga vad som är vetenskaplig evidens när det handlar om livsstil. Det handlar ju om olika insatser för olika individer i samhället, säger han.
Vidare lyfts överviktsenheter som en viktig insats för fetmavården.
– På överviktsenheten är man trygg för då vet patienten att de blir förstådda. Det borde finnas minst en enhet i varje region, säger Emma Henriksson.
Det debatteras fram och tillbaka om vilken väg som är den bästa att gå för en jämlik fetmavård. Men i stora drag är panelen rörande överens om att det måste ske en förbättring. Jenny Vinglid får sista ordet:
– Fetma är inte en livsstil eller en levnadsvana. Det är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar, säger hon.
