Njurcystor

Bakgrund

• Vätskefyllt hålrum vanligen belägen i de yttre delarna av njurbarken.
• Cystan är oftast unilateral och oftast rör det sig om en enstaka cysta.
• Man skiljer på enkla och komplexa cystor. Enkla cystor är sällan av klinisk betydelse.
• Måste skiljas från polycystisk njursjukdom:
  • Polycystisk njursjukdom är en autosomal dominant progredierande sjukdom

Bosniak-klassifikationen av njurcystor (radiologisk klassificering)

Typ I och II	Enkla cystor	Benign, ingen ytterligare utredning eller kontroll
Typ IIf	Komplex cysta	En mindre andel är maligna. Kontroll rekommenderas, oftast efter 1, 3 och 5 år
Typ III	Komplex cysta	Kirurgi, alternativt individuell uppföljning rekommenderas
Typ IV	Komplex cysta	Kirurgi rekommenderas

Klassificeringssystemet för komplexa cystor bygger på fynd vid DT och MRT

Epidemiologi

• Enkla cystor finns hos cirka 10–15 % av tillfälligt undersökta vuxna.
• Obduktionsstudier på patienter >50 år har påvisat att >50 % har åtminstone en enkel cysta.
• Förekomsten av enkla cystor ökar med åldern och är vanligare bland män än kvinnor.

Etiologi och patogenes

• Orsaken till enkla njurcystor är okänd.
• Spontan tillbakagång har observerats.
• Stora cystor är sällsynta hos barn och unga – cancertumör måste i dessa fall uteslutas.

ICD-10

• N28.1 Njurcysta
• Q61.0 Medfödd enstaka njurcysta
• Q61.3 Polycystisk njure, ospecificerad

Anamnes

• Oftast asymtomatisk och påvisat genom en tillfällighet.
• Kan ge intermittenta flanksmärtor. Smärtan är ofta dov.
• Om plötslig blödning uppstår i cystan kan smärtan upplevas som akut insättande och svår.
• Infekterad cysta ger smärta, feber och allmän sjukdomskänsla.
• Hereditet med avseende på förekomst.

Kliniska fynd

• Vanligen inga, men i sällsynta fall kan man palpera cystan som en resistens i flanken.
• Palpationsömhet om cystan är infekterad.

Utredning av njurcystor

• Ofta ett tillfälligt fynd vid ultraljud, urografi eller DT-njurar.
• Vidare utredning är nödvändig om ultraljud och DT inte kan bekräfta att det rör sig om en benign cysta, se även Bosniak-klassifikationen av njurcystor ovan.

Differentialdiagnoser

• Njurcancer
• Polycystisk njursjukdom
• Förvärvad cystisk njursjukdom
• Multicystisk njursjukdom
• Hydronefros

Behandling av njurcystor

• Vanligen krävs ingen behandling.
• Vid symtom (tryckkänsla, smärta) kan cystans innehåll aspireras och patienten observeras för att se om symtomfrihet uppnås:
• Om symtomfrihet uppnås kan man vid ny tillväxt av cystan injicera skleroserande medel i cystan
• I sällsynta fall är explorativ kirurgi nödvändig, vid svårigheter att fastställa huruvida cystan är benign.
• I enstaka fall krävs kirurgisk excision av benigna njurcystor, men ett konservativt förhållningssätt rekommenderas.
• Typ III–IV komplexa cystor enligt Bosniak-klassifikation opereras på grund av malignitetsrisk. Typ III kan alternativt följas upp istället för operation.
• Kirurgiska ingrepp görs som regel laparoskopiskt.

Komplikationer

• Komplikationer är generellt mycket sällsynta.
• Hydronefros när lokalisationen medför kompression av uretären.
• Blödning – kan ge misstanke om malignitet.
• Infektion.
• Hypertoni – multipla eller stora cystor är associerade till hypertoni hos äldre män.

Prognos

• Typ III–IV komplexa cystor enligt Bosniak-klassifikation innebär hög risk för malignitet:
  • Studier talar dock för att Bosniak III-cystor har låg risk för metastasering under uppföljning

Källor

• Kruskal JB, Richie JP. Simple and complex kidney cysts in adults. UpToDate, last updated Mar 15, 2021.
• Njurcancer. Standardiserat vårdförlopp, RCC. Hämtad 2022-11-15.
• Silverman SG, Pedrosa I, Ellis JH et al. Bosniak Classification of Cystic Renal Masses, Version 2019: An Update Proposal and Needs Assessment. Radiology. 2019 Aug;292(2):475-488. doi: 10.1148/radiol.2019182646. Epub 2019 Jun 18. PMID: 31210616