Nefrotiskt syndrom
Bakgrund
- Ett tillstånd som kännetecknas av hypoalbuminemi på grund av stora proteinförluster (proteinuri) med associerade symtom/fynd som hyperlipidemi, ödem och olika komplikationer såsom tromboembolism och ökad risk för infektioner.
Epidemiologi
- Barn:
- 2–3 barn per 100 000/år
- Tillståndet är dubbelt så vanligt hos pojkar som hos flickor
- Insjuknandet sker vanligen före skolåldern
- Vuxna:
- 3 per 100 000/år
- Ingen könsskillnad i vuxen ålder
Etiologi och patogenes
- Nefrotiskt syndrom uppstår till följd av en ökad permeabilitet i glomerulus.
- Primär njursjukdom, idiopatiskt nefrotiskt syndrom:
- Barn:
- MCNS (minimal change nephrotic syndrome) är orsaken i cirka 80 % av barn 1–12 år
- En annan vanlig orsaker är FSGS (fokal segmentell glomeruloskleros)
- Andra orsaker är ovanligare
- Vuxna:
- 80–90 % av alla fall av nefrotiskt syndrom är idiopatiska
- Membranös nefropati och FSGS är vanligast, därefter MCNS och IgA-nefropati
- Hos svarta personer är FSGS vanligast
- Barn:
- Sekundär nefrotiskt syndrom:
- Exempel på sekundära orsaker:
- Diabetes
- SLE (vanligt)
- Amyloidos
- Immunologiska sjukdomar
- Läkemedel, till exempel litium eller NSAID
- Infektioner
- Allergi
- Läkemedel
- Ärftliga tillstånd
- Cancersjukdomar
- Preeklampsi
- Exempel på sekundära orsaker:
ICD-10
- N04 Nefrotiskt syndrom
Anamnes
- Ödem:
- Ödemet uppstår vanligen gradvis och är av pitting typ:
- Ödem i nedre extremiteter är vanligt, särskilt senare på dagen
- Ödem förekommer även periorbitalt (särskilt på morgonen)
- Ödem i buken (ascites) och i genitalier uppträder senare
- Lungödem är ovanligt
- Ödemet kan ge kraftig viktuppgång (>10 kg)
- Ödemet uppstår vanligen gradvis och är av pitting typ:
- Tecken på proteinuri:
- Skummande urin kan förekomma
- Tecken på komplikationer:
- Djup ventrombos, lungemboli, njurvenstrombos
- Bakteriell peritonit
- Cellulit
- Buksmärtor som kan tala för hypoperfusion av tarmar eller tarmödem
- Allmänna symtom:
- Trötthet
- Symtom/tecken som talar för bakomliggande sjukdom.
Kliniska fynd
- Tecken på ödem:
- Ödem kan ge pleuraexsudat, perikardexsudat, svullnad i skrotum, svullna knäleder, ökat bukomfång (ascites) och hos barn buksmärtor på grund av ödem i mesenteriet
- Blodtryck:
- Hypertoni förekommer i 25 % av fallen
- Hypovolemi, med tecken såsom takykardi och perifert nedsatt cirkulation, förekommer och kan vara allvarlig
- Tecken på komplikationer:
- Ensidigt ödem i ett ben tidigt på morgonen kan tala för djup ventrombos
- Feber och andra tecken på infektion
- Bakomliggande orsaker:
- Leta efter tecken på bakomliggande orsaker som till exempel SLE eller malignitet
Utredning av nefrotiskt syndrom
- Vuxna:
- Blodprover som kan ingå är till exempel blodstatus, koagulationsprover, njurfunktion, elektrolyter inklusive kalcium, leverprover inklusive albumin, glukos/HbA1c, kolesterol, triglycerider
- Kompletterande prover såsom virusserologi, proteinfraktioner, serologiska antikroppstester och komplementprover kan ingå
- Bilddiagnostik:
- Vid misstanke om komplikationer
- Njurbiopsi:
- Rekommenderas ofta för att få en morfologisk diagnos, bedöma sjukdomsaktiviteten, bekräfta diagnosen – till exempel amyloidos eller SLE
Differentialdiagnoser
- Andra orsaker till ödem eller proteinuri.
Behandling av nefrotiskt syndrom
- Behandlingen är en uppgift för en njurspecialist.
- Behandlingsalternativ hos vuxna:
- Minskat saltintag
- Behandling med (ofta högdos) diuretika som peroral eller intravenös behandling vid symtomgivande ödem
- Behandling med ACE-hämmare eller ARB för att minska proteinurin
- Antikoagulation
- Behandling med immunmodulerande läkemedel, såsom glukokortikoider
- Behandling med statiner
Komplikationer
- Tromboembolisk sjukdom
- Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom
- Infektioner
- Akut njursvikt
- D-vitaminbrist
- Katabolt tillstånd
- Kronisk njursvikt
Prognos
- Prognosen är starkt beroende av grundsjukdomen och behandlingen.
Källor
- Svensk barnnefrologisk förening. Nefrotiskt syndrom. 2018 (Hämtad 2021-03-19).
- Kodner C. Diagnosis and Management of Nephrotic Syndrome in Adults. Am Fam Physician. 2016;93(6):479-485.