Njursjukdom med komorbiditet – skillnader i landet

Svenskt Njurregisters (SNR) årsrapport presenterar kvaliteten i landets njursjukvård. SNR är unikt som njurregister eftersom det innehåller kvalitetsdata relaterat till en mycket stor del av njursjukvården; från utredning och behandling av primär njursjukdom till njurersättande behandling, njurtransplantation och dialys. Registret har generellt sett mycket god täckningsgrad och även kvaliteten på registrerad data är god.

Antal patienter ökar

Antalet patienter som kontrolleras på landets njurmedicinska öppenvårdsmottagningar fortsätter stadigt att öka. Samtidigt blir populationen allt äldre; den genomsnittliga åldern för nya patienter blir hela tiden något högre och den patientgrupp som dominerar storleksmässigt är personer med hypertoni/renovaskulär sjukdom som primär njurdiagnos.

Detta avspeglas även i andelen av personer med kardiovaskulär sjukdom där mer än hälften av patienterna är diagnostiserad med minst en tidigare kardiovaskulär sjukdom utöver hypertoni. Komorbida riskfaktorer förefaller dock vara olika i landets delar, och kan vara en av förklaringarna till de skillnader vi kan se i incidens i njurersättande behandling, progresshastighet och överlevnad. Incidensen i njurersättande behandling ligger dock stabilt runt 10 % årligen, med övervikt för yngre personer med högre grad av albuminuri.

Nedan följer en sammanfattning avseende kronisk njursjukdom och komorbiditet samt mortalitet.

Kronisk njursjukdom (CKD)

I Svenskt Njurregister – Kronisk Njursjukdom (SNR-CKD) registreras den njurmedicinska öppenvården i landet. Patienter ska inkluderas om de har kronisk njursjukdom med estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) eller uppmätt GFR (mGFR).

Primär njursjukdom och komorbiditet

Hypertoni/renovaskulär sjukdom fortsätter att vara den dominerande grundsjukdomen hos 28 % av patienterna, följt av övriga specificerade njursjukdomar (21 %) och diabetesnefropati (17 %).

En hög andel av patienterna har andra sjukdomar som bidragande orsaker till njursjukdomen eller som samsjuklighet. Hela 43 % av alla patienter med besök hade diabetes typ 1 eller typ 2, 19 % hade ischemisk hjärtsjukdom, 22 % hade annan hjärtsjukdom inklusive hjärtsvikt och 10 % hade tidigare cerebrovaskulär sjukdom. Mer än hälften av alla patienterna var överviktiga (median BMI 27 kg/m2). Sammantaget var det mer än 54 % av patienterna som hade någon kardiovaskulär sjukdom.

Alla län har en hög andel patienter med känd hjärt-kärlsjukdom (44–65 %). Förekomsten av diabetes är däremot mer ojämnt fördelad. Medan vissa län har en hög förekomst av både kardiovaskulär sjukdom och diabetes (som Blekinge och Värmland), har andra län större diskrepans (som Norrbotten med hög förekomst av kardiovaskulär sjukdom och låg andel med diabetes, medan Halland har låg förekomst av kardiovaskulär sjukdom men relativt hög andel med diabetes).

Mortalitet och dess koppling till komorbiditet

Mortaliteten för patienter med uttalad njurfunktionsnedsättning är hög. Patienter som inkluderas i SNR-CKD har en total mortalitet på 9,7/100 personår (95 % CI 9,6–9,8) och en mortalitet på 8,2/100 personår (95 % CI 8,1–8,4) före start i NEB (njurersättande behandling, det vill säga olika former av dialys och transplantation).

Komorbida faktorer har en stor betydelse för patienter med CKD; de komorbiditeter som hade högst ojusterad mortalitet var förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och perifer kärlsjukdom med en mortalitet på 16/100 personår respektive 15,7 personår, vilket kan jämföras med cerebrovaskulär sjukdom (14,5/100 personår) och diabetes (13,3/100 personår). Om man tar hänsyn till ålder, kön och njurfunktion har patienter med diabetes den högsta risken för död med en riskökning på cirka 40 % jämfört med ischemisk hjärtsjukdom som innebär cirka 35 % ökad risk. Innan start i NEB är det dock ischemisk hjärtsjukdom som är den viktigaste riskfaktorn för död (45% riskökning).