Fortsatt hög måluppfyllelse för njurmedicinska kvalitetsmått

Detta, samt nya, mer effektiva behandlingsmetoder för att förhindra progress av tidigare njurfunktionsstadier bådar gott inför framtiden. Nedan följer en sammanfattning avseende olika kvalitetsmått för kronisk njursjukdom.

Kvalitetsmått

A. Andel med specificerad njurmedicinsk diagnos. Målnivå 2021: 75 %

Även om en viss andel patienter med osäker primär njurdiagnos är försvarligt med tanke på gruppens multisjuklighet, och därmed svårigheterna med att finna den huvudsakliga orsaken, är en korrekt diagnos en av hörnpelarna i den njurmedicinska vården. Tydliga förbättringar ses vad gäller andel patienter med en specificerad njurmedicinsk diagnos i Sverige, där de flesta kliniker i landet ligger en bit över 80 %.

 

B. Andel i CKD stadium 3–4 som har blodtryck ≤140/90. Personer >80 år är exkluderade. Målnivå 2021: 70 %

Hypertoni är både en orsak till kronisk njursjukdom, en konsekvens av kronisk njursjukdom, och en av de starkaste riskfaktorerna för snabb försämring av njursjukdomen. Att uppnå ett bra behandlat blodtryck är således en av de viktigaste förebyggande behandlingarna i njurmedicinsk öppenvård.

Under 2021 redovisades systoliskt blodtryck på 78 % av besöken. Det genomsnittliga blodtrycket låg på samma nivå som 2020; systoliskt blodtryck 136 mmHg och det diastoliska på 76 mmHg. 31 % av patienterna låg över 140 mmHg och 7 % hade diastolisk hypertoni över 90 mmHg.

 Den genomsnittliga måluppfyllelsen i Sverige förbättrades avsevärt under 2021 till 67,5 %. Tjugo kliniker (44 %) nådde målnivån >70 %, vilket är lägre än 2020 (51 %) men betydligt högre än 2019 (28 %).

Fotnot: Det rekommenderade målblodtrycket har nyligen ändrats till <130/80 mmHg för alla patienter med CKD oberoende av om de har hypertonidiagnos (reds anm).

 

C. ACEi/ARB. Andel patienter med diabetesnefropati som är förskriven antingen ACE-hämmare (ACE) eller AT2-receptorblockerare (ARB). Målnivå 2021: 75 %

Njurprotektiv behandling med renin-angiotensin inhibitorer har varit en viktig del av den njurmedicinska behandlingen under två decennier. Totalt sett förskrevs 62 % av patienterna i öppenvården antingen en ACE-hämmare eller en angiotensin receptorblockerare (ARB) under 2021. Andelen är dock högre bland patienter med exempelvis diabetesnefropati eller glomerulonefrit.

Det är numera nästan dubbelt så vanligt att behandla patienterna med ARB (40 %) jämfört med ACE (23 %). Endast 1,5 % förskrivs numera både ACE och ARB. Det vanligaste antihypertensiva läkemedlet är dock fortfarande betablockad (66 %) medan andelen som behandlas med kalciumflödeshämmare ligger runt 55 %. 

Under 2021 har en ny klass av läkemedel (SGLT2-hämmare) blivit godkända i njurprotektivt syfte. Tidigare förskrevs dessa läkemedel till diabetiker för att förbättra glukoskontrollen, men nu har indikationen utökats till att omfatta även patienter med CKD utan diabetes och vid lägre njurfunktionsnivåer än tidigare. Hos de drygt 300 patienter med kronisk njursjukdom som var förskrivna SGLT2-hämmare hade flest personer diabetesnefropati (31 %) och hypertoni (31 %) som grundsjukdom, men nära 15 % av patienterna hade glomerulonefrit som grunddiagnos. Så stor andel som 44 % av patienterna hade CKD-stadium 4 eller högre och medelvärdet på eGFR var 31 mL/min/1,73 m2.

Andelen personer med huvuddiagnos diabetesnefropati (typ 1 eller typ 2) som behandlas antingen med ACE-hämmare eller angiotensin receptorblockerare ligger kvar på 72 % under 2021. Omkring hälften (44 %) av landets kliniker uppnår en måluppfyllelse över 75 %.

D. Erytropoesstimulerande läkemedel (ESL). Andel patienter behandlade med ESL som har ett hemoglobinvärde mellan 100- 120 g/L Målnivå 2021: 60 %

Upp emot 20 % av patienterna i öppenvården behandlas med erytropoesstimulerande läkemedel (ESL) och cirka 16 % behandlades med järn (varav 8 % med per oral behandling och 8 % med intravenöst järn).

Förskrivningen av ESL ökar med minskande njurfunktion; 41 % av alla patienter i CKD stadium 5, 17 % i stadium 4 och 7,1 % i stadium 3 är förskrivna ESL-preparat. Andelen som behandlades med per oralt järn var relativt konstant från CKD stadium 3 till 5 (cirka 8 %), medan andelen som behandlades med intravenöst järn ökade markant (från 5,5 % i CKD stadium 3 till 14,6 % i stadium 5).

Andelen patienter som behandlades med ESL och som hade ett Hb inom målområdet (100–120 g/L) var 56 % på nationell nivå. Spridningen inom landet var betydligt mindre detta år och många kliniker ligger nära målintervallet. Nästan en tredjedel (28 % av klinikerna) uppnådde målnivån.

E. Fosfat. Andel patienter i CKD 4–5 med P-fosfat 0,8–1,6 mmol/L. Målnivå 2021: 75 %

Plasma-fosfat fanns registrerat på 88 % av besöken 2021. Den totala måluppfyllelsen i Sverige för fosfat var 75,5 %, vilket är över målnivån för 2020 men något lägre än 2019.