Stora brister i demensvården – Nu ska det bli ändring
I veckan lämnade Socialstyrelsen över ett underlag för demensstrategi till regeringen. Där ger de förslag på hur vård och omsorg för personer med demenssjukdom kan förbättras. Det gäller både ökad kompetens, samverkan och insatser för patienter och anhöriga samt att jämna ut de skillnader som finns i demensvården i landet.
Idag i Sverige lever cirka 160 000 personer med demenssjukdom och antalet ser ut att kunna fördubblas till år 2050. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till en nationell strategi för demenssjukdom. Myndighetens utredning visar att kunskap om demenssjukdomar brister i vårdens alla yrkesgrupper.
– Det visar sig bland annat genom att långtifrån alla får en diagnos. Även bland dem som får en diagnos är det många som inledningsvis inte får information, stöd och insatser. Det är först senare, när sjukdomen hunnit gå ganska långt som stöd sätts in, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig och ansvarig utredare på Socialstyrelsen.
Bristerna kring patienter med demenssjukdom
Det gäller samverkan mellan kommuner och landsting kring vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, vilket på många håll har visat sig vara bristfällig. Vilken vård patienterna får beror till stor del på vari landet de bor.
– Vi ser att för få personer får demensspecifika läkemedel. Det är också olika tillgång till dagverksamhet och till palliativ vård. Dessutom behöver kunskapen om behov och förutsättningar hos utrikesfödda personer med demens förbättras, säger Frida Nobel.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Även uppföljning, personalförsörjning och stöd till anhöriga och närstående är områden där Socialstyrelsen ser behov av utveckling.
– Forskning visar att de anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom har det svårare än andra anhörigvårdare, men att utbudet av exempelvis informationsträffar, stödgrupper och avlösningstjänster är otillräckligt och varierar över landet, säger Christer Neleryd, utredare vid Socialstyrelsen.
Prioriterar lokala demensteam
Socialstyrelsen pekar på sju övergripande problemområden och utifrån dem har de tagit fram förslag till prioriterade insatser fram till år 2022. De föreslår bland annat ett standardiserat insatsförlopp i samband med att personer får en demensdiagnos samt en satsning på lokala demensteam. Ett annat förslag är satsningar på framtida forskning inom alla områden rörande demenssjukdom, exempelvis läkemedel och förebyggande insatser, och att personer med demenssjukdom ska kunna leva självständigt och med så hög livskvalitet som möjligt i samhället. Något som ställer höga krav på service och miljö kring personer med demenssjukdom.
– Om några decennier beräknas över 300 000 i Sverige ha en demenssjukdom – och kunskapen på området behöver höjas i samhället. Vi föreslår en satsning på utveckling till ett mer demensvänligt samhälle, där man till exempel skulle kunna gå och handla i en demensvänlig butik eller ta del av annan samhällsservice som anpassats, säger Frida Nobel.
Igår den 29 juni lämnade myndigheten över underlaget för demensstrategi till Socialdepartementet för vidare beredning.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
- Socialstyrelsen - http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/underlagtilldemensstrategilamnasover
