Nya fynd kan stoppa utvecklingen av Alzheimer

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Man tror att cirka 60 procent av alla människor med demens lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen kommer ofta smygande och de första tecknen på att någon är drabbad brukar vara dåligt minne, framför allt är det närminnet som försämras. Sjukdomen beror på att nervceller i hjärnan förtvinas, särskilt i områden som är viktiga för minnet.

Nu har några forskare från Karolinska Institutet kanske kommit en bit på vägen vad gäller att försöka stoppa utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I ett pressmeddelande skriver KI att man har hittat inflammatoriska förändringar i hjärnan hos personer med hög risk för att utveckla Alzheimer, förändringar som uppträder tjugo år innan de första symtomen på sjukdomen uppträder.

Ökad mängd astrocyter tecken på Alzheimer

Genom att studera personer i familjer där risken för att insjukna i Alzheimer är stor har forskarna kunnat undersöka de förändringar som uppkommer mycket tidigt under sjukdomsutvecklingen. Med hjälp av minnestester och PET-kamera lät man undersöka förändringar hos medlemmar från familjer med fyra olika kända alzheimermutationer och en grupp patienter med icke ärftlig, så kallad sporadisk Alzheimers sjukdom.

Forskarna använde spårmolekylerna PIB, Deprenyl och FDG för att studera mängden plack och inflammatoriska förändringar i form av aktivering av astrocyter som är den vanligaste stödjecellstypen i hjärnan.

Resultatet visar att det hos mutationsbärarna fanns amyloidplack och inflammatoriska förändringar nästan tjugo år innan beräknad debut av minnesproblem.

– Inflammatoriska förändringar i form av ökad mängd astrocyter tycks vara ett mycket tidigt tecken som kan indikera start av sjukdomen. Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av amyloidplack som ökar konstant med tiden till symptom. Ansamlingen av amyloidplack och ökad mängd astrocyter uppvisar således motsatta tidsförlopp säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, i pressmeddelandet.

Med de nya fynden hoppas nu forskarna på att i framtiden kunna utveckla nya läkemedel.

Studiens förstaförfattare är Elena Rodriguez-Vieitez vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Studien har publicerats i tidskriften Brain.

Länk till studie