Grishjärnor gav livstecken– flera timmar efter döden

Fynden talar för att man kan återställa viss aktivitet på cellnivå i hjärnan, trots att djuren varit döda i flera timmar. Resultaten utmanar vad man länge trott, att däggdjurs hjärnor får bestående skador redan minuter efter att blodcirkulationen avstannat. 

– Resultaten talar för att hjärnans nervceller inte dör lika lätt som vi har föreställt oss. Det verkar snarare vara en ganska utdragen process, säger Henrik Jörntell docent i neurofysiologi vid Lunds universitet, till Dagens Medicin. 

Aktivitet på cellnivå

Totalt har hjärnor från 32 grisar som gått till slakt tagit om hand och använts i studien. Hjärnorna placerades i ett särskilt system kallat Brainex, och innan dess hade vävnaden varken haft tillgång till syre eller näring på fyra timmar. När hjärnorna väl placerats i systemet strömmade en unik vätska genom hjärnvävnaden. Vätskan hade samma temperatur som normal kroppstemperatur och innehöll bland annat glukos, näring och ämnen som förhindrade koagulering av kärlen.

När hjärnorna varit i systemet i sex timmar fann man bland annat cirkulation i vissa blodkärl och tecken på metabolism i vävnaden. Vissa enskilda nervceller visade också spontan aktivitet mellan synapserna.

– Det är överraskade fynd som kan ha betydelse vid exempelvis stroke där man vill rädda så många nervceller som möjligt. Loppet verkar alltså inte vara kört efter några minuters stopp i blodflödet, säger Henrik Jörntell till Dagens Medicin.

Däremot fann forskarna inga fynd vad gäller medvetenhet eller perception, det vill säga någon elektrisk aktivitet mellan nervcellerna eller att högre hjärnfunktioner var i gång.

– En fungerande hjärna bygger på att miljarder nervceller hela tiden kommunicerar med varandra och det kunde man inte se i dessa grishjärnor. Därmed hade inte djuren någon hjärnfunktion kvar – det är viktigt att poängtera, säger Henrik Jörntell.

De amerikanska forskarna bakom studien poängterar att hjärnan tycks ha större förmåga till cellulär återhämtning, det vill säga återhämtning på cellnivå, än vad man tidigare trott. Frågor de ställer sig är om hjärnfunktionen skulle kunna återställas med den särskilda vätskan. Framöver vill de också utvärdera sitt system under längre tid än sex timmar.

Väcker etiska frågor om organdonation

Flera amerikanska professorer kommenterar studien och menar att fynden väcker nya etiska frågor, till exempel när organ kan tas om hand för organdonation. De menar att när tekniker likt Brainex förbättras bör kanske fokus flyttas från organdonation till räddningsförsök av hjärnvävnaden hos hjärndöda personer.

Några av professorerna som skrivit under kommentarerna menar att det också krävs uppdaterade riktlinjer kring hur hela hjärnor från djur får används i forskning. Undertecknade menar att det tycks finnas en gråzon där djuret varken är levande eller helt död. 
Henrik Jörntell anser däremot inte att resultaten bäddar för nya etiska dilemman.

– Jag tycker att skribenterna missar en viktig poäng. Om det inte finns någon elektrisk aktivitet i hjärnan så finns ingen hjärnfunktion kvar, och då kan inget mer göras. Jag tror inte att de här fynden kommer förändra vår syn på varken organdonation eller djurförsök.