Spänningshuvudvärk
Bakgrund
- Episodisk (lågfrekvent eller högfrekvent) eller kronisk huvudvärk. Tryckande, icke-pulserande huvudvärk som ofta är bilateral med mild–måttlig intensitet.
- Spänningshuvudvärk klassas som en primär huvudvärk (inte förorsakad av ett annat tillstånd).
Epidemiologi
- Livtidsprevalensen varierar från 30 till cirka 80 %.
- Spänningshuvudvärk utgör >75 % av alla huvudvärksfall i primärvården.
- Förekommer hos barn och vuxna:
- Debuterar sällan efter 50 års ålder.
Etiologi och patogenes
- Man tror att tillståndet beror på ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, inklusive mekaniska faktorer och psykosociala förhållanden.
- Patologiska förhållanden i muskel och perifert nervsystem spelar en central roll vid episodisk spänningshuvudvärk, medan kronisk spänningshuvudvärk tycks bero på förändringar i det centrala nervsystemeter (kronisk smärta med central sensitisering och ökad muskeltonus).
ICD-10
- G44.2 Spänningshuvudvärk
Anamnes
- Karaktär:
- Huvudvärken beskrivs ofta som ett stramt band eller en trång mössa över pannan och runt huvudet
- Smärtan är av tryckande/pressande karaktär, inte pulserande
- Smärtorna är bilaterala och förvärras inte av vanlig fysisk aktivitet
- Lätt till måttlig smärta
- Tidsförlopp:
- Huvudvärken förekommer sällan på morgonen, men ökar under dagens lopp
- Huvudvärksdagbok har stort värde för kartläggning
- Andra symtom:
- Ljus- eller ljudskygghet kan förekomma, men är mindre uttalat än vid migrän och ska inte förekomma samtidigt
- Lätt till måttligt illamående kan förekomma vid kronisk spänningshuvudvärk
- Kräkningar ska enligt diagnoskriterierna inte förekomma, men många personer med spänningshuvudvärk har också migrän
- Given behandling och effekt av denna.
- Konsekvenser/komorbiditet.
- Utlösande faktorer:
- Trötthet, sömnstörning, sömnapnésyndrom
- Stress
- Bruxism
- Depression
- Uttorkning
- Felaktig arbetsställning
- Synrubbning, skelning
- Menstruation eller hormonbehandling
Kliniska fynd
- Normal eller lätt inskränkt rörlighet i cervikalryggen.
- Myalgi:
- Kan finnas i perikraniell muskulatur
- Hos de flesta patienter med spänningshuvudvärk visar muskelundersökningen normala förhållanden
- Neurologisk bedömning:
- En orienterande neurologisk bedömning rekommenderas, särskilt kranialnerver, synfält och pupillrörelser
- Visus kan bedömas
Utredning av spänningshuvudvärk
Ej frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt <1 dag per månad (totalt <12 dagar per år) och uppfyller kriterier B-D.
- B. Huvudvärken varar från 30 minuter till 7 dagar.
- C. Minst två av följande:
- Bilateral
- Tryckande kvalitet, stramande (inte pulserande)
- Mild eller måttlig intensitet (hämmar men förhindrar inte normal daglig aktivitet)
- Förvärras inte av rutinmässig fysisk aktivitet som promenader eller gå uppför trappor
- D. Båda av följande:
- Varken illamående eller kräkningar
- Patienten uppvisar inte både ljus- och ljudskygghet, men ett av dem kan uppträda
- E. Kan inte förklaras bättre av en annan typ av huvudvärk.
Frekvent episodisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkt A ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Minst 10 episoder av huvudvärk som förekommer i genomsnitt 1–14 dagar per månad i >3 månader (≥12 och <180 dagar per år).
Kronisk spänningshuvudvärk
- Som ej frekvent spänningshuvudvärk, förutom att punkter A, B och D ska uppfyllas enligt nedan.
- A. Antal dagar med huvudvärk ≥15 dagar i genomsnitt per månad i åtminstone 3 månader (≥180 dagar per år).
- B. Varar timmar till dagar, eller konstant
- D. Båda av följande:
- Inte mer än ett av följande: fotofobi, fonofobi eller lätt illamående
- Inget måttligt–svårt illamående eller kräkningar
Övrig utredning
- Provtagning eller bilddiagnostik är inte nödvändigt för att ställa diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Cervikogen huvudvärk
- Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- Migrän
- Huvudvärk orsakad av ökat intrakraniellt tryck (tumör (se nedan), kroniskt subduralhematom, idiopatisk intrakraniell hypertoni)
- Temporalisarterit
Behandling av spänningshuvudvärk
- Grundlig undersökning och bedömning har terapeutiskt värde hos personer som är oroliga för allvarlig sjukdom.
- Analgetika bör användas försiktigt. Behandling med tricykliska antidepressiva (TCA) kan övervägas.
Egenbehandling
- Regelbundna mat- och sömnvanor.
- Tillräckligt intag av vätska.
- Träning.
- Anpassning av utlösande faktorer.
Läkemedelsbehandling
- Enklare smärtstillande (paracetamol, NSAID, ASA) kan användas vid episodisk spänningshuvudvärk.
- Vid frekvent episodisk spänningshuvudvärk eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkemedel användas profylaktiskt:
- I första hand amitriptylin, till exempel 10–30 mg 2 timmar före sänggåendet, upp till 50–75(100) mg
- Sämre evidens finns för mirtazapin och venlafaxin
Annan behandling
- Massage, värme- eller kylomslag och avslappningstekniker kan vara till hjälp.
- Fysioterapi + träningsprogram kan ha värde.
- Akupunktur kan effekt vid frekvent episodisk eller kronisk spänningshuvudvärk.
- Beteendeterapi (avslappningsövningar, EMG-biofeedback, EMG-biofeedback + avslappning, kognitiv beteendeterapi och stresshantering) kan möjligen ha effekt, men dokumentationen är sparsam.
- Korrigering av synfel och/eller bruxism.
- Multimodal smärtrehabilitering vid svår smärtproblematik.
Komplikationer
- Huvudvärk till följd av läkemedelöveranvändning.
- Stress, ångest och depression.
Prognos
- Huvudvärken kan uppträda episodiskt eller vara kronisk med dagliga smärtor över en längre period.
- Vissa med episodisk spänningshuvudvärk får kronisk spänningshuvudvärk (försämring) och många med kronisk spänningshuvudvärk får senare episodisk spänningshuvudvärk (förbättring).
Källor
- International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition. 2019 (Hämtad 2020-01-27).
- Jay GW, Barkin RL. Primary Headache Disorders- Part 2: Tension-type headache and medication overuse headache. Dis Mon. 2017;63(12):342–367.
- Ghadiri-Sani M, Silver N. Headache (chronic tension-type). BMJ Clin Evid. 2016;2016:1205. PMID:26859719.