Postkontusionellt syndrom

Bakgrund

• Vanligt följdtillstånd efter en skallskada.
• Symtomkomplex som omfattar huvudvärk, yrsel, neuropsykiatriska symtom och kognitiva rubbningar.
• Postkontusionellt syndrom uppstår vanligtvis efter en lindrig hjärnskada, men syndromet kan också uppträda efter måttliga och allvarliga hjärnskador, samt efter pisksnärtskador.

Epidemiologi

• 30–80 % av alla patienter med en mild till måttlig skallskada upplever symtom på postkontutionellt syndrom:
  • Den stora spridningen i rapporterad förekomst beror på att olika diagnostiska riktlinjer har använts
• Cirka 50 % av dem med lindrig huvudskada har symtom på postkontusionellt syndrom efter 1 månad och 15 % har symtom efter 1 år.
• Kvinnor och äldre löper störst risk för att få postkontusionellt syndrom.

Etiologi och patogenes

• Både strukturella/biokemiska och psykogena faktorer har dokumenterats. Möjligen samverkar dessa.

ICD-10

• F07.2 Postkontusionellt syndrom

Anamnes

• Diagnosen baseras på en typisk anamnes.
• Minst 3 av följande symtom ska föreligga: huvudvärk, yrsel, trötthet, irritabilitet, minnessvårigheter, sömnsvårigheter, ljud-och ljuskänslighet.
• Olika diagnoskriterier har valt olika varaktighet av tillståndet – 1 månad, 6 månader och 1 år.

Kliniska fynd

• Som regel är den somatiska, inklusive den neurologiska, undersökningen normal.

Utredning av postkontusionellt syndrom

• Undantagsvis finns behov av bilddiagnostik eller neuropsykologiska tester.
• Eventuellt psykiatrisk utredning.
• Vid kvarstående synbesvär eller yrsel kan ögonläkare respektive öron-näsa-hals-specialist eventuellt konsulteras.

Differentialdiagnoser

• Utmattningssyndrom
• Fibromyalgi
• Kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
• Posttraumatiskt stressyndrom
• Depression
• Ångestsyndrom
• Somatoformt syndrom

Behandling av postkontusionellt syndrom

• Behandlingsplanen anpassas individuellt till den enskilda patientens besvär.
• Den viktigaste behandlingen är att informera patienten om att minst hälften av alla som har haft hjärnskakning har sådana besvär och att de allra flesta blir helt bra inom loppet av en till några få månader.
• Det finns ingen specifik behandling som kan förebygga eller behandla postkontusionellt syndrom, därför riktas behandlingen mot symtomen.
• Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering med fokus på problemlösningsterapi (problem solving), eller kognitiv beteendeterapi kan minska restsymtom, förbättrar psykisk funktion, minska depression samt öka aktivitetsnivå, delaktighet och livskvalitet, jämfört med sedvanlig vård.

Prognos

• Det är svårt att ange prognos i det enskilda fallet eftersom diagnosen innefattar en heterogen grupp.
• Det flesta blir bra efter 3 månader.
• En mindre andel, sannolikt inte fler än 10 %, har symtom som håller i sig ≥1 år.
• Det finns inget tydligt samband mellan grad av traumatisk hjärnskada och risk för att få postkontusionellt syndrom.

Källor

• Evans RW, Aminoff MJ, Wilterdink JL. Postconcussion syndrome. UpToDate, Last updated Aug 22, 2018.
• Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU (2019).