Telemedicin underlättar för både läkare och patienter
Jämtland är ett av Sveriges mest glesbefolkade län. De stora avstånden gör att neuropatienter kan tvingas resa upp till trettio mil för att få rätt vård. Dessutom är det svårt att locka läkare till länet. Med detta i bakhuvudet fick neurologen Pierre de Flon på Östersunds sjukhus en lyckad idé: att damma av den tekniska utrustningen i sjukhusets skrubb.
– I Jämtland kan ett mottagningsbesök ta en hel dag om man räknar in restiden, och vissa patienter behöver till och med ordna med övernattning, säger Pierre de Flon, specialist i neurologi.
För att underlätta för både läkare och patienter bestämde han och kollegorna sig för att rota fram överbliven utrustning från ett tidigare internetprojekt och testa om telemedicin kunde vara något för deras arbetsplats. Bingo – sedan fem år tillbaka använder sig neurologmottagningen på sjukhuset av telemedicin för att säkra tillgången på högspecialiserad vård för patienterna. Läkarna kopplar upp sig på videolänk och ser kollegorna på en skärm och exempelvis en röntgenbild på en annan skärm.
– När vi har några funderingar kan vi ställa våra frågor och motfrågor på en gång och få svar direkt. Vi får betydligt snabbare handläggning av frågor som kräver högspecialiserad neurologisk kompetens. Samtidigt gör tekniken att fler patienter kan bli bedömda inom den högspecialiserade vården. Och nu vet de att det inte längre krävs en resa på fyrtio mil som de kanske inte orkar.
"Bollplank för ST-läkare"
I dag används telemedicin både för att få hjälp med att titta på olika patientfall och i undervisningen för länets ST-läkare.
– Webbdiskussionerna minskar ”kunskapsinaveln”. Våra ST-läkare får bredare och djupare kunskap jämfört med om de bara haft sina närmaste kollegor som bollplank.
Ingen ekonomisk belastning
I början fanns vissa farhågor kring att det nya kommunikationssättet skulle bli en belastning för ekonomin inom den högspecialiserade vården i Umeå, eftersom sjukhusen får betalt för patientbesök och inte för videosamtal. Men antalet patientbesök sjönk inte, säger Mats Andersson, verksamhetschef på Neurocentrum vid Norrlands universitetssjukhus.
– Ekonomiskt har det inte inneburit någon nackdel. För nu är det rätt sorts patienter som åker de där åttio milen – de som ännu inte har någon fastställd diagnos, säger han.
Men även om resultatet blivit lyckat har det inte alltid varit helt lätt, menar Pierre de Flon.
– Det är märkligt hur svårt det kan vara när två landsting ska kommunicera med varandra. Det har krävts mycket entusiasm och extra jobb, särskilt i uppstartsfasen. Men nu har vi ett system som verkligen förbättrat situationen för alla patienter som har långt till sjukvården.
Fotograf: Håkan Sjunnesson
