Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid multipel skleros (MS). Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som Jan Lycke, professor och överläkare i neurologi, lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
Årets MS-kongress ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) gick av stapeln i mitten av oktober, men eftersom den endast hölls virtuellt var det även möjligt att se föredragen i efterhand. En av dem som följde kongressen var Jan Lycke, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, och professor vid Göteborgs universitet.
– Jag lyssnade på föredrag om covid-19 och MS och MS-behandling. Sedan var det biomarkörer som är mitt område och en del nytt om hur man ser på sjukdomen och hur den yttrar sig, säger Jan Lycke.
Läs om MS och covid-19 i en summering från ECTRIMS här >>
Biomarkörer via blodprov
Sjukdomsaktivitet och behandlingseffekter vid multipel skleros (MS) följs vanligtvis med hjälp av magnetkamera (MRI). Jakten på enklare och mindre kostsamma metoder pågår och man tittar på biomarkörer i ryggmärgsvätska och senast i blod. Målet är att redan i tidigt sjukdomsskede kunna använda dessa biomarkörer hos patienterna.
– Man studerar biomarkörer för att se hur de avspeglar sjukdomens förlopp, prognos och för att belysa behandlingseffekter. Idag är det möjligt att påvisa flera biomarkörer i blodet med ultrakänsliga metoder. Vi gör själva studier på detta, säger Jan Lycke.
Neurofilament är ett exempel på en sådan biomarkör.
– Det är en markör för nervfibrerskada. Den ökar även hos friska med åldern men vid MS sker det mycket snabbare. Man har även sett att neurofilament i blod påverkas av BMI.
Det är alltså möjligt att genom ett blodprov kunna mäta nivåerna av neurofilament.
– Det är som att ta en snabbsänka och väldigt användbart. Men det ligger några år bort innan vi kan använda oss av detta kliniskt, säger Jan Lycke.
“Åstadkomma nybildning av myelin”
När det kommer till behandling är förhoppningarna att inte bara förebygga utan också reparera skador på nervsystemet.
– Man försöker hitta läkemedel där man inte bara drar ner inflammationen utan också skyddar från andra skademekanismer. Med nya behandlingar vill man till exempel åstadkomma nybildning av myelin. Om man kan få till en nybildning så är det möjligt att få tillbaka nervledningen och kroppslig funktion, säger Jan Lycke.
Denna typ av behandling saknas idag men under ECTRIMS presenteras forskning som ingav hopp inför framtiden.
– Det finns behandling experimentellt men det behövs ytterligare studier, säger Jan Lycke.
Tidigt gå in med högeffektivt MS-behandling
Under kongressen lyftes även vikten av att redan i tidig sjukdomsfas gå in med högeffektivt behandling. Här ligger Sverige i framkant, menar Jan Lycke.
– Vi hade själva med en studie som visar fördelen med effektiv behandling som vi ger i sjukdomens tidiga fas, istället för att börja med en moderat behandling och sedan byta till effektivare läkemedel vid sjukdomsaktivitet eller progress.
I studien jämfördes behandlingsstrategin i Sverige med den som använts i Danmark. I Sverige startar fler patienter med högeffektiv behandling medan man i Danmark använder behandling med lägre effekt på sjukdomsaktivitet och progression som första behandling.
– I Sverige får man starta med effektiv behandling i 30 procent av fallen medan motsvarande siffra i Danmark är 7 procent, säger Jan Lycke.
Men nu börjar allt fler länder anamma behandlingsstrategin då den visar på tydliga fördelar.
– Detta kommer sannolikt förbättra prognosen!
