Parkinson: Symtomen som besvärar patienterna mest
Vid behandling av Parkinson kan sjukdomens många ansikten ställa till det. Enligt Socialstyrelsen handlar en framgångsrik Parkinsonbehandling om individanpassat omhändertagande med återkommande undersökningar. I en intervju berättar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, om vad du som läkare bör vara uppmärksam på när du träffar patienter med Parkinsons sjukdom.
Då det idag saknas behandling som kan bota Parkinsons sjukdom ligger fokus på att lindra symtomen. Dock kan symtombilden se mycket olika ut, likaså vad patienten upplever som besvärande.
– Det är mycket individuellt vad som besvärar patienter mest i vardagen. Det grundläggande är ju långsamhet och fumlighet i motoriken, särskilt finmotoriken med att knäppa knappar, handarbeta, spela instrument, använda verktyg/bestick etcetera. Det kan också vara gångmotoriken som blir sämre och vissa har problem med balansen, säger Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han menar att flera av symtomen inte är skadliga men kan påverka patientens livskvalitet mycket negativt. Ett exempel på en sådan komplikation är hypersalivering och det kan vara värt att sätta in behandling.
– Hypersalivering är egentligen inte ett överskott av saliv utan snarare en konsekvens av att patienterna sväljer mindre ofta - den automatiska sväljningen funkar inte. Ibland använder vi atropindroppar under tungan, i enstaka fall botulinumtoxin i spottkörtlar, säger Dag Nyholm.
Vad gäller för icke-motoriska symtom?
– Bland icke-motoriska symtom brukar smärta/värk beskrivas som besvärande, men också till exempel förstoppning, täta urinträngningar, låg röstvolym, tanketröghet, sömnstörning, oro och stresskänslighet. Men det är som sagt mycket individuellt och ingen har alla besvär på samma gång.
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Depression och sämre livskvalité är även kopplat till dålig följsamhet av medicineringen vid Parkinson. Det framgår bland annat av den vetenskapliga artikeln “Therapy adherence issues in Parkinson’s disease”. Något som gör detta extra viktigt att behandla med antidepressiva läkemedel, menar Dag Nyholm.
– Man kanske inte orkar eller förmår sig att ta medicinen när man är nere. Man kanske känner att det är hopplöst och har därför inte drivet att ta sig ur det. Man blir lite apatisk. Och så kan det ju bli av själva sjukdomssymtomen och då är man nästan i en ond spiral, säger Dag Nyholm.
För vårdpersonalen kan det i sin tur bli svårare att ta korrekta beslut som rör behandlingen, då besluten ofta baseras på antaganden om att patienten följer sin behandlingsplan. Därför bör Parkinsonpatienter erbjudas återkommande läkarundersökningar minst två gånger om året. Det framkommer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I perioder av stabil sjukdom kan läkarkontakten däremot ersättas av kontakt med till exempel en parkinsonsjuksköterska.
