Migrän drabbar omkring 15 procent av befolkningen
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom med återkommande episoder av svår huvudvärk, och rankas som en av våra mest funktionsnedsättande medicinska tillstånd. Migrän kan ha stor påverkan på hälsa och livskvalitet, dessutom medför sjukdomen stora samhällskostnader.
Migrän förekommer i olika svårighetsgrader. Vid lindrig migrän drabbas man kanske bara några gånger per år av anfall, som kan lindras med receptfria läkemedel. Många har dock betydligt svårare besvär och behöver kontinuerlig förebyggande behandling. Ytterligare andra har kronisk migrän, som innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst 8 med typisk migränhuvudvärk (med eller utan aura), under minst 3 månader.
Typiskt förlopp
-
Prodromalfas/förvarning mellan två och 48 timmar med varierande symtom, vanligen trötthet, koncentrationssvårigheter och stel nacke, men även nedstämdhet, kognitiv dysfunktion och överdriven aptit.
-
Aurafas, där varje fas varar mellan fem och 60 minuter. Vanligast är synpåverkan med flimmer, blixtar och synfältsbortfall, men även domningar och stickningar i ena kroppshalvan förekommer. Språkliga svårigheter och motorisk kraftnedsättning är mer ovanligt. Cirka 20 procent har migrän med aura.
-
Huvudvärksfas, med attackvis, intensiv samt (oftast) ensidig och pulserande huvudvärk som varar fyra till 72 timmar. Associerade symtom är illamående/kräkning och överkänslighet för exempelvis ljud, ljus och dofter. Autonoma symtom kan förekomma, exempelvis nästäppa, diarré, polyuri, blekhet och svettning.
-
Återhämtningsfas, då man vanligtvis är mycket trött, tom eller irritabel i upp till ett par dygn.
För diagnos krävs minst fem anfall av huvudvärk med ovanstående associerade symtom (som inte förklaras bättre av annan huvudvärksdiagnos).
Triggerfaktorer
Migränanfall utlöses vanligen av en eller flera triggerfaktorer, som hormonsvängningar (menstruation, ägglossning, graviditet), mental stress, avslappning efter stress, stark trötthet, intag av vissa födoämnen som choklad, rödvin och vissa mjukostar samt alkohol, väderomslag och fysisk aktivitet. Enligt den så kallade tröskelteorin finns det en tröskel för att få ett migränanfall, och när denna överskrids utlöses ett anfall.
Förekomst
Omkring var tredje tonåring och var femte vuxen har någon typ av migrän, och kvinnor i åldern 20–40 år är mest drabbade. Migrän debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40-årsåldern. Debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt.
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Orsak
Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som bland annat involverar det så kallade trigeminovaskulära systemet, som består av nervceller i trigeminusnerven som innerverar cerebrala blodkärl. Under huvudvärksfasen aktiveras detta system, vilket ger en vidgning av blodkärlen och en sensitisering av smärtreceptorer i kärlväggen. Det finns en stark genetisk komponent; mer än varannan person med migrän har sjukdomen i den nära familjen.
Utredning
Diagnosen ställs vanligen genom anamnesupptagande, i kombination med ett normalt neurologstatus. Labutredning eller röntgenundersökning är mycket sällan aktuella, endast om diagnosen är oklar. Huvudvärksdagbok kan ge en bra kartläggning av besvären.
Patienten bör remitteras vid:
-
Utebliven effekt av behandlingen.
-
Neurologiska bortfall utöver välkänd aura.
-
Atypiska eller särskilt frekventa anfall.
-
Debut av migrän efter 40 års ålder.
-
Akut eller subakut kraftig huvudvärk och försämring inom några dagar eller veckor.
-
Fokalneurologiska fynd, papillödem, personlighetsförändring, förändrat medvetandetillstånd eller andra tecken på allvarlig sjukdom.
Relaterat:
