Migrän är den tredje mest invalidiserande sjukdomen
Migrän innebär en betydande börda för samhället och individen, det visar en kartläggning från Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE). Globalt rankas dessutom migrän som den tredje mest invalidiserande sjukdomen i åldrarna 25–40.
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar omkring 15 procent av den svenska befolkningen. Sjukdomen leder till en omfattande samhällsekonomisk börda i form av hälso- och sjukvårdskostnader, reducerad arbetsförmåga och förlust av livskvalitet hos patienten. Dessutom rankas migrän globalt som den tredje mest prevalenta sjukdomen och den tredje mest invalidiserade sjukdomen i åldrarna 25–40 år.
Studie om långsiktiga konsekvenser vid migrän
Institutet för Sjukvårds- och Hälsoekonomi (IHE) presenterade 2018 rapporten ”Sjukdomsbördan vid migrän i Sverige − en enkätstudie av resurskonsumtion och livskvalitet” som var en kartläggning av de hälsoekonomiska konsekvenserna av migrän.
Studien var en av de första som tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av migrän i form av långvarig nedsättning av arbetsförmågan och livskvaliteten. Nedan följer en sammanfattning av denna rapport.
Studiens resultat baserades på 630 svar från medlemmar i Huvudvärksförbundet. Nästan samtliga respondenter hade fått en diagnos av läkare och nästan hälften hade fått diagnosen kronisk migrän.
Sjukersättning och sjukskrivning till följd av migrän
Omkring sex procent av samtliga respondenter hade sjukersättning till följd av sin migrän och 12 procent var sjukskrivna. Andelen med sjukersättning var dubbelt så hög bland respondenter med kronisk migrän (12 procent) och andelen med sjukskrivning var nästan tre gånger högre (34 procent).
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
En minoritet var nöjda med sin behandling
En majoritet av dem som hade förebyggande läkemedel hade bytt läkemedel eller avslutat sin behandling minst en gång och en minoritet var nöjda med sin behandling. Den genomsnittliga förlusten enligt QALY (Quality Adjusted Life Years) per år – beräknad genom att väga samman livskvalitetsförlusten och tiden med migrän – ökade också med antalet migrändagar.
Hög totalkostnaden per patient och år
Kostnaderna som beräknas är de resurser som krävs för behandling och vård av migrän, den produktion som uteblir till följd av nedsatt arbetsförmåga samt den livskvalitetsförlust som uppstår. Den totala kostnaden per patient och år ökade med antalet migrändagar per månad och varierade mellan cirka 55 000 kronor och 275 000 kronor per år. Den genomsnittliga totalkostnaden per patient och år för samtliga respondenter uppgick till drygt 120 000 kronor. Produktionsbortfall utgjorde den dominerande delen av kostnaderna, cirka 80 procent.
Både antal huvudvärksdagar och migrändagar hade en signifikant inverkan på den totala kostnaden per person och år. Varje huvudvärksdag ökade kostnaden med cirka fyra procent per person och år. Varje migrändag ökade kostnaden med cirka åtta procent per person och år.
Behov av förebyggande behandling
Studien visar att migrän innebär en betydande börda för samhället och individen. Vidare tyder resultaten dels på att det finns behov av behandlingsalternativ inom den förebyggande behandlingen av migrän, dels på att det finns potential att minska kostnader och livskvalitetsförluster vid en behandling som kan minska antalet huvudvärksdagar och/eller migrändagar. Denna potential finns för både dem med kronisk migrän och för dem med episodisk migrän.
