Kraftig ökning av ADHD-diagnoser och läkemedelsförskrivning
ADHD-diagnoserna ökar kraftigt i Sverige, liksom förskrivningen av ADHD-läkemedel, och nu har Läkemedelsverket fått uppdraget att utreda detta för att öka kunskapen kring orsakerna till denna utveckling, som inte visar några tecken till att mattas av.
Uttagen av ADHD-läkemedel för unga pojkar har ökat med 800 procent de senaste 15 åren och för flickor i samma ålder är ökningen 1000 procent, med stora regionala skillnader i förskrivning av ADHD-läkemedel. Enligt socialminister Jakob Forssmed är det ett stort och växande problem, inte minst vid en internationell jämförelse. Socialstyrelsen uppskattar att drygt tio procent av pojkarna och sex procent av flickorna i Sverige hade ADHD-diagnos 2022, medan den internationella prevalensen för ADHD ligger på fem till sju procent bland barn, och tre procent bland vuxna.
Utredning och validering av diagnoser
Läkemedelsverket utredare ska vidare göra journalgranskningar som ska ”skapa förutsättningar för validering av ADHD-diagnosen”, utveckla prognos- och analysverktyg samt se över nuvarande behandlingsrekommendationer. Det sistnämnda är särskilt angeläget eftersom de senaste rekommendationerna för ADHD-läkemedelsbehandling för barn och unga kom 2016 och mycket har hänt inom forskning och läkemedelsutveckling sedan dess.
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Ökad förskrivningsrätt
En annan viktig del av uppdraget är att utreda konsekvenserna av en utökad förskrivningsrätt av ADHD-läkemedel, som är en möjlig konsekvens av ”diagnosexplosionen” för att minska trycket på psykiatrin och kapa köerna.
Enligt ett uttalande från socialministern behövs en översyn av konsekvenserna av en eventuellt utökad förskrivningsrätt för ADHD-läkemedel och betydelsen av att andra än läkare inom psykiatrin skulle få skriva ut och förnya recept. Syftet är att både minska den administrativa bördan men framför allt om att barn och unga ska få rätt vård i rätt tid och på rätt nivå, enligt socialministern.
Möjliga orsaker till ökningen
Några av anledningarna till att andelen med diagnos och läkemedelsbehandling ökat kan vara en större medvetenheten om diagnosen, att diagnoskriterierna har breddats och att fler får en neuropsykiatrisk diagnos i stället för annan diagnos. Att en ADHD-diagnos kan ge ökat stöd i skolan kan också bidra till en ökad uppmärksamhet kring sjukdomen.
Tidigare i vår har även Socialstyrelsen presenterat uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med ADHD och autism, med fokus på tidiga insatser och individanpassad diagnostik.
Patientpopulationen som behandlas med läkemedel ökar och ökningstakten är och har varit hög, speciellt sedan 2019. Andelen barn och unga som fått en ADHD-diagnos har ökat med uppemot 50 procent mellan 2019 och 2023. Bland barn behandlas cirka 75 procent med läkemedel efter en diagnos. Antal patienter som har gjort minst ett uttag av ADHD-läkemedel har mellan 2022 och 2023 ökat från cirka 189 000 personer till cirka 218 000 personer, motsvarade en ökningstakt på 15 procent. Kostnaden för ADHD-läkemedel uppgick 2023 till 1,3 miljarder kronor och bedöms fortsätta öka till 1,5 miljarder kronor 2024.Faktaruta
