Höga kostnader för sjukdomar i hjärnan – men sjukdomarna går att påverka

 På uppdrag från Hjärnfonden har Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) beräknat hur stor del av förekomsten och kostnaderna av våra vanligaste sjukdomar i hjärnan som kan kopplas till riskfaktorer som går att påverka.

De sjukdomar som ingick i analysen var Alzheimers sjukdom, annan demenssjukdom, depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), Parkinsons sjukdom, schizofreni och stroke. De riskfaktorer som ingick var tobaksrökning, matvanor, låg nivå av fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma, långvarig stress och högkonsumtion av alkohol. I en undergruppsanalys för åldersgruppen 18-29 år inkluderades även mobbning som riskfaktor.

Riskfaktorerna kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida.

Låg fysisk aktivitet påverkade mest

Låg fysisk aktivitet (aktiv mindre än 150 minuter per vecka) var den faktor som påverkade flest av hjärnans sjukdomar. När det kommer till GAD och Parkinsons är låg fysisk aktivitet också den största enskilda riskfaktorn.

Analysen visade att 43 procent av sjukdomsbördan för stroke förklaras av de inkluderade riskfaktorerna. Motsvarande siffror var 39 procent för Alzheimers sjukdom, 30 procent för annan demenssjukdom, 13 procent för depression, 13 procent för GAD, 9 procent för schizofreni och 7 procent för Parkinsons sjukdom.

För åldersgruppen 18–29 år är utsatthet för mobbning den riskfaktor som kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för GAD (11 procent) och depression (9 procent).

Höga kostnader

Kostnaderna var högst för Alzheimer och andra demenssjukdomar (91 miljoner kronor) samt för depression (50 miljoner). Kostnaderna för Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för både hjärt-kärlsjukdom och cancer i Sverige.

Det går att förebygga

Rapporten visar att flera av hjärnans sjukdomar delvis går att förebygga i olika grad med hjälp av livsstilsförändringar, men att det varierar mycket mellan diagnoserna.

Mest påverkbara är stroke och Alzheimers sjukdom. För stroke kan 43 procent av sjukdomsbördan (summan av förluster av levnadsår och friska produktiva år) kopplas till riskfaktorer, framförallt övervikt och fetma, matvanor och låg fysisk aktivitet. Det innebär att fyra av tio sjukdomsfall skulle kunna förebyggas.

Rapporten visar vidare att 30 procent av annan demenssjukdom går att förebygga, liksom 13 procent av depression, 13 procent av generaliserat ångestsyndrom, nio procent av schizofreni och sju procent av Parkinsons sjukdom.

Slutsatsen blir bland annat att enskilda och samhälleliga insatser är av största vikt för att förebygga framtida hjärnsjukdomar. Rapporten visar framförallt på vikten av att öka nivån av fysisk aktivitet. Andra viktiga fokusområden är övervikt och fetma, social isolering och mobbning, då de haft en särskilt negativ utveckling det senaste årtiondet, samtidigt som de har en tydlig påverkan på flera av hjärnans sjukdomar.