Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång under livet. Förmaksflimmer är en vanlig orsak till stroke eftersom hjärtrytmrubbningen ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak. Många med förmaksflimmer behandlas därför med blodförtunnade läkemedel i strokeförebyggande syfte.

Blodförtunnande behandling innebär dock en ökad risk för allvarliga blödningar och därför får inte alla med förmaksflimmer denna behandling, utan endast de med en måttlig eller hög risk att drabbas av stroke. Därför är det viktigt att med så hög precision som möjligt kunna identifiera de individer som har nytta av behandlingen. 

Analys av ämnet neurofilament lätt kedja (NfL)

Forskare i Uppsala har nu analyserat ämnet neurofilament lätt kedja (NfL), ett välkänt protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist, i blodprover från fler än tretusen personer med förmaksflimmer. Forskarna följde därefter personerna i genomsnitt ett och ett halvt år. Personerna med höga nivåer av neurofilament i blodet hade högst risk att drabbas av stroke. Strokerisken var mer än tre gånger så hög hos den fjärdedel som hade högst nivåer av neurofilament i blodet än de med lägst nivåer.

När forskarna sedan kombinerade neurofilament med vanliga hjärtblodprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare. I sjukvården används dagligen blodprover för att utvärdera våra organfunktioner för till exempel hjärta, njurar och lever, men för hjärnan saknas ett etablerat blodprov för värdering av hur hjärnan mår vid hjärt-kärlsjukdom.

Vid insättandet av behandling måste man ta hänsyn till strokerisken (såsom ålder, tidigare stroke och olika biomarkörer) och då kan dessa nya forskningsrön vara god vägledning vid valet av läkemedel. Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar inom sjukvården påverkar nivåerna av neurofilament och om det i sin tur har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.

− Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symtom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet och huvudförfattare till studien, enligt ett pressmeddelande.

Fakta om studien

Denna observationsstudie baserades på en kombinerad kohort utifrån studierna ACTIVE A (Atrial Fibrillation Clopidogrel Trial With Irbesartan for Prevention of Vascular Events; 2003 to 2008) och AVERROES (Apixaban Versus Acetylsalicylic Acid to Prevent Stroke in Atrial Fibrillation Patients Who Have Failed or Are Unsuitable for Vitamin K Antagonist Treatment; 2007 to 2009).

Mediannivåerna av NfL i kohorten var 16.9 ng/L och medianåldern hos studiedeltagarna var 71 år, där 58 procent var män. Tretton procent hade tidigare haft stroke.

NfL var associerat med hög ålder, högt kreatinin, lågt BMi, tidigare stroke, kvinnligt kön och diabetes, men inte med hjärtrytm. Högt NfL var associerat med en hög risk för stroke eller systemisk embolism oberoende av kliniska karekteristika eller andra biomarkörer. NfL var också oberoende associerat med kardiovaskulär död.