Frågorna kring multipel skleros som måste få ett svar
Kunskapen om multipel skleros har blivit avsevärt bättre de senaste åren, men många funderingar kring sjukdomen kvarstår. Orsakas MS av en infektion, ett antigen eller kanske en ansamling av järn i hjärnan? Professor Sten Fredrikson avslöjar vilka teorier som fortfarande är aktuella och vilka som är nedlagda.
Multipel skleros (ms) är en kronisk inflammation som drabbar centrala nervsystemet, bland annat i form av fokala plack som orsakar demyelinisering och diffus neurodegeneration. Inflammationen ses i både grå- och vit substans i hjärna och ryggmärg.
– Kunskapen om diagnosen multipel skleros har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men det finns fortfarande flera frågetecken kring ms som behöver få svar, säger Sten Fredrikson som är professor i neurologi vid institutionen för Klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, samt överläkare i neurologi vid Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
Sjukdomsorsaken bakom multipel skleros förbryllar
Etiologin är något som har förbryllat professionen under en lång tid. Många forskare menar att MS är en immunopatologisk sjukdom eftersom de drabbade får en ökad ansamling av aktiva lymfocyter, makrofager och mikroglia i centrala nervsystemet. I dag börjar man dock frångå
begreppet autoimmunitet när man talar om multipel skleros, påpekar Sten Fredrikson.
– För att en sjukdom ska vara ”autoimmun” måste ett specifikt autoantigen identifieras, något som inte har gjorts för MS. I stället säger man att det är en neuroinflammatorisk sjukdom.
Det finns däremot flera teorier om potentiella autoantigen, exempelvis protein som MBP (myelin basic protein) eller MOG (myelin oligodendrocyte glycoprotein).
En annan hypotes om etiologin bakom MS fokuserar på järn. Det finns forskare som menar att en ökad ansamling av järn i hjärnan leder till oxidativ stress och skador på neuronen som påminner om de som ses vid multipel skleros.
– Den teorin saknar dock vetenskapliga belägg och är nedlagd i dag, säger Sten Fredrikson.
En teori som har varit aktuell i flera decennier är att sjukdomen multipel skleros skulle orsakas av en infektion. Här har blickarna främst riktats mot Epstein-Barr viruset, som bland annat ger körtelfeber. Virusinfektionen tros leda till en sekundär inflammation som amplifierar vävnadsskadan i både hjärna och ryggmärg.
– En majoritet av dem som är drabbade av MS har antikroppar mot Epstein-Bar viruset, vilket tyder på att de en gång har blivit infekterade.
En annan kärnfråga inom multipel skleros är själva inflammationsprocessen. Än idag vet inte forskarna säkert om inflammationen är den drivande delen i sjukdomsförloppet, eller ett resultat av neurodegenereration.
– Den kunskapen är väldigt betydelsefull. Då skulle vi eventuellt veta vad som orsakar multipel skleros, och vad det är som startar processen vid MS, säger Sten Fredrikson.
Ett annat frågetecken gällande inflammationsprocessen är ifall denna skiljer sig mellan skovvis MS och de progressiva formerna.
– Det har utförts studier där patologer har försökt att särskilja inflammationen i fyra separata grupper med hjälp av vävnadsbiopsier från MS-drabbade hjärnor. Dock lyckades man aldrig att koppla olika inflammationsmönster till kliniska former av MS.
Vill hitta MS-patienterna utan symtom
Sten Fredrikson har forskat aktivt inom multipel skleros i mer än 30 år, och i dagsläget arbetar han bland annat med magnetkameraundersökningar och kognitiva symtom vid MS.
I en annan forskningsstudie undersöks möjligheten att identifiera sjukdomen via magnetkamera, innan skoven har gett sig tillkänna. Något som kallas radiologiskt isolerat syndrom, RIS.
– Det kan handla om patienter som befinner sig i ett förstadium till multipel skleros. Den patientgruppen är väldigt viktig att hitta eftersom dagens läkemedel har bäst effekt i ett tidigt skede av sjukdomen. I dag vet vi däremot inte om man bör behandla RIS.
Läs mer: Medicinsk översikt om multipel skleros (ms) »
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
