Fler överlever stroke – men rehabiliteringen brister
Den akuta strokebehandlingen blir bara bättre vilket gör att fler överlever. Samtidigt ökar antalet som lever med funktionsnedsättningar efter stroke. En avhandling vid Lunds universitet visar att en av fem strokepatienter upplever bristande rehabilitering ett år efter sin stroke. En av fyra vittnar även om att de inte fått läkaruppföljning inom tre månader.
− Akutvården fungerar mycket bra i Sverige, men sedan blir många patienter borttappade. Stroke kräver intensiv och långvarig rehabilitering och det är väl placerade resurser eftersom den drabbade kan få ett så oerhört mycket bättre liv med rätt insatser, säger Mia von Euler, forskare vid Karolinska institutet, i en intervju i Hjärtrapporten som varje år ges ut av Hjärt-Lungfonden.
Något som många gånger förbises efter stroke är spasticitet, som omkring en tredjedel av patienterna besväras av. Det menar Patrik Säterö, specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin och sjukgymnast.
− Jag har uppfattningen om att fokus inom primärvården ligger på att förhindra en ny stroke vilket kan göra att spasticitet missas och upptäcks allt för sent.
Han uppmanar primärvårdsläkare att be fysioterapeut eller arbetsterapeut om en bedömning om spasticiteten hindrar patientens rehabilitering.
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
− Tyvärr är det alldeles för ovanligt att dessa patienter får remiss till specialist och får den behandling de behöver. Samhället kan bespara både lidande och vårdresurser om spasticitet behandlades men också följs upp i större utsträckning, säger Patrik Säterö.
Förutom fysisk funktionsnedsättning handlar det om trötthet, minnesproblem, läs- och skrivsvårigheter och depression. Faktum är att det till stor del saknas studier om den strokedrabbades livskvalitet och sysselsättning efter hemkomsten. Men ny forskning som publiceras i rapporten avslöjar alltså på brister inom rehabiliteringen efter stroke.
Äldre mest missnöjda med uppföljningen efter stroke
Det långsiktiga omhändertagandet efter stroke ska i huvudsak ske i primärvården. Men en av fem strokepatienter anser inte att d får den rehabilitering de skulle behöva och var fjärde patient följs inte upp av läkare inom tre månader efter sin stroke. Avsaknad av uppföljning gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning. Det visar en avhandling vid Lunds universitet, som är en djupgående analys av Riksstrokes ettårsuppföljningar och inkluderar 35 000 patienter.
I våras publicerade Socialstyrelsen en remissversion av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och den slutliga versionen ska vara klar våren 2018. Där har de bland annat uppdaterat avsnittet för rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning. Läs riktlinjerna här.
