Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
Nästan var sjätte individ i Sverige har migrän, varav majoriteten är kvinnor i åldersspannet 20–64. Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, rankas migränsjukdomen på plats tolv bland kvinnor och på plats 19 bland befolkningen vad gäller olika sjukdomars grad av funktionshinder.
Inte nog med att migrän är smärtsamt. Det finns också en konstaterad samsjuklighet mellan migrän och ett antal neurologiska och psykiatriska sjukdomar som till exempel depression, epilepsi, essentiell tremor och stroke. Kopplingen till hjärt- och kärlsjukdomar har också varit känd men inte i vilken grad och vilka migräniker som främst drabbas. Därför är den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ, mycket intressant, menar Bo Norrving som är överläkare i neurologi vid Lunds Universitet.
– Det är en mycket intressant, viktig och välskriven artikel. Det är känt sedan tidigare att migrän med aura innebär en ökad risk för ischemisk stroke och hjärtinfarkt. Den här studien konfirmerar detta, men talar också för att även patienter med migrän utan aura har en ökad risk, och att det också finns en ökad risk för blodpropp på vensidan, säger han.
>>Gå en fortbildning i sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Fler med migrän fick hjärtinfarkt
Med hjälp av ett danskt patientregister kunde forskarna analysera data från 51 000 personer som fått diagnosen migrän och 510 000 migränfria personer. Medianåldern för när migrändiagnosen debuterade hos deltagarna hade varit 35 år.
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Sett över en 19-årsperiod visade det sig bland annat att 25 av 1000 patienter med migrän hade fått en hjärtinfarkt, jämfört med 17 av de utan migrän. Hade patienterna varit äldre räknar forskarna med att betydligt fler hade drabbats.
[ReadMoreLinkBoxSecond]Migrän som kardiovaskulär riskmarkör
Forskarna drar slutsatsen att migrän är en stark kardiovaskulär riskmarkör hos kvinnor och män, både under det första året efter diagnosen och på lång sikt. Trots att sambandet var starkare hos patienter med aura var risken även hög hos dem utan aura.
Främst lyfts hjärtinfarkt, ischemisk stroke, hemorragisk stroke, venös tromboembolism och förmaksflimmer fram men de menar att migrän kan vara en riskfaktor för de flesta kardiovaskulära sjukdomar. Orsaken är dock inte helt självklar men genetiska faktorer och läkemedel nämns bland annat i artikeln.
– Det är fortfarande oklart vad riskökningen beror på. Det kan vara genetiska faktorer som ger migrän och också påverkar blodkärl så att det blir en ökad strokerisk, men det finns också andra förslag på listan i artikeln, säger Bo Norrving.
>>Gå en fortbildning om förmaksflimmer
Annan medicinering samt livsstilsråd
Forskarna lyfter fram vikten av förebyggande strategier för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med migrän. De skriver bland annat att kliniker bör överväga om migränpatienten skulle kunna dra nytta av antikoagulationbehandling. Men Bo Norrving menar att forskarna missar livsstilsåtgärderna.
– Det finns inga rekommendationer kring särskilda kontroller eller uppföljningar av hjärt-kärlrisk vid migrän. Men den rekommendation som jag och andra brukar ge om det är personer som av någon anledning har en ökad risk, till exempel migrän eller genom att ha förstagradssläktingar med stroke, är att "se om sitt hus extra noga". Det vill säga att tänka på livsstilsfaktorer och se till att blodtrycket blir mätt med långa mellanrum, säger han och fortsätter:
– Jag tycker nog att detta med livsstil och minska risken genom egenskötsel av hälsan kunde ha nämnts i artikeln, och inte bara "medikamentaliseringen".
