5 frågor om MDS och framtidens vård för Parkinsons sjukdom

Vilka var de viktigaste nyheterna/studierna som presenterades under kongressen, enligt dig?

– Identifiering av neuronal alfasynuklein fibriller i hud, likvor och senast även i plasma med hög sensitivitet och specificitet. Att man kommer att kunna erbjuda levodopainfusionsbehandling subkutant.

Vad tar du främst med dig från kongressen?

– Att aktivt leta efter neuronala antikroppar vid relativt snabbt utveckling av neurologisk sjukdom som domineras av rörelserubbningar. Det finns ju immunmodulerande behandlingar som kan ge god effekt. 

Vilka utmaningar/förbättringar står vården för Parkinsons sjukdom inför och varför?  

– Man har kommit så långt i symtombehandlingen av PS-patienter med förbättrad livskvalitet. Vi får ändå säga att PS är en mycket långsam progressiv sjukdom som i många fall påverkar inte livslängden och därmed symtomlindringen är av stor vikt. Att hitta en sjukdomsmodifierande behandling är en utmaning men PS-teamtillgänglighet och kontinuitet är en mer aktuell utmaning för bättre vård och livskvalité för patienterna.

Vad kommer det innebära för patienter på sikt, kommer man kunna se någon förändring i behandling/prognos för patienter med Parkinsons sjukdom?

– Att tidigt kunna identifiera sjukdomen, långt före motorisk symtomdebut, är mest aktuell just nu och en förutsättning att hitta sjukdomsmodifierande behandlingar. Det är däremot svårt att säga om man som patient vill veta att man har sjukdomen redan vid förstoppningssymtom när det inte finns en bromsande behandling.

Hur ser du på framtiden för Parkinsons sjukdom?

– Att det blir en raritet att se PS-patienter med motoriska symtom. Patienterna blir identifierade vid första symtomen som förstoppning, depression eller REM-sömnstörning och sedan får behandling som stoppar vidare utveckling av sjukdomen.

Läs också: MDS-kongressen 2023 – Mezin Öthman sammanfattar höjdpunkterna

 

---