En av tre MCI-patienter får felaktig behandling med acetylkolinesterashämmare
Kan tillskott av B-vitaminer minska risken att utveckla demens? Ett par nyare studier tyder på detta. "Som läkare bör man alltid ta B12-, folsyra- och homocysteinprover hos äldre som har kognitiva besvär, och om patienten ligger på gränsen av referensvärdet vara frikostig med att skriva ut B-vitamintillskott", säger Johan Lökk, professor och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset när han föreläste för pressen på uppdrag av Meda.
Sambandet mellan B-vitaminer och kognition är en relativt ny kunskap, men det är inte att rekommendera att alla äldre ska inta extra B-vitamin.
– B-vitaminer är vattenlösliga och överflödet anses försvinna ut med urinen. Men stora tillskott av folsyra kan ha vissa risker, bland annat finns det indikationer på att befintlig cancer kan fortskrida snabbare och man kan också utveckla en genetisk defekt som medför att kroppen kräver flera gånger så mycket folsyra som tidigare, säger Netdoktorexperten Johan Lökk.
Minskad hjärnatrofi med B-vitamin
I VITACOG-studien (Smith et al, 2010) där forskare under två år följt 271 personer med lindrig kognitiv svikt – så kallad MCI (mild cognitive impairment), som definieras som en tankeverksamhetsstörning som inte är normal för åldern – kunde man se att hjärnatrofihastigheten var signifikant mindre hos gruppen som fick dagligt tillskott av B12 (0,5 mg där RDI = 2 mkg), B6 (20 mg där RDI = 1–1,6 mg) och folsyra (0,8 mg där RDI = 0,3 mg) jämfört med kontrollgruppen (0,76 procent mot 1,08 procent).
Störst effekt hade personer med initialt höga homocysteinnivåer, atrofihastigheten var då halverad.
– Homocysteinnivåerna sjönk hos gruppen som fick behandling medan den ökade i kontrollgruppen. Och de med lägst atrofihastighet hade bäst resultat på minnestestet MMT.
I en studie som publicerades bara kort efter (Hooshmand et al, 2010), också denna med 271 personer men där dessa initialt var symtomfria och som följdes under sju år, kunde man se att höga B12-nivåer vid starten av studien gav ett skydd mot att utveckla Alzheimers sjukdom, AD, och att de med högt homocysteinvärde hade sämre resultat på MMT.
Var sjätte person över 75 år i Sverige lider av MCI. Efter tre år tycks en tredjedel av MCI-patienterna utveckla demens, och efter fem år är det ungefär hälften.
– Övriga ligger kvar i MCI-stadiet och några blir faktiskt bättre. Då är det främst för att patienten fått behandling för andra orsaker till de kognitiva besvären, såsom vaskulära störningar och depression.
En tredjedel får felaktig behandling
Att minimera riskfaktorerna – det vill säga diabetes, hypertoni, hyperkolesterolemi, cerebrovaskulära sjukdomar, rökning, för lite fysisk aktivitet och social understimulans – är den behandling som idag ska ges vid MCI.
– Acetylkolinesterashämmare är en symtomlindrande behandling vid AD, men den har ingen effekt vid MCI och den påverkar inte heller konverteringen till demens, som sker i lika hög grad med eller utan acetylkolinesterashämmare.
Trots detta är det vanligt att acetylkolinesterashämmare ges vid MCI – nästan en tredjedel av MCI-patienterna tycks ändå få denna behandling, enligt en amerikansk studie från 2009. Johan Lökk förklarar överförskrivningen med att det bland annat i vissa fall kan vara svårt att stå emot patienter och anhöriga som kräver behandlingen, eller att man hos den enskilda patienten inte kan säga att den inte har effekt.
– Patienterna har läst på och vet att behandlingen ges vid AD. Men i nuläget finns inga belägg för att man ska ge MCI-patienter acetylkolinesterashämmare.
Kliniskt snabbtest
Utöver sjukhistoria av patient och/eller anhörig och somatiskt/neurologiskt status, används vissa metoder för att diagnostisera MCI och demens. Bland annat MMT (mini mental test), klocktest, ADAS-COG samt bildering (CT, MR) och biomarkörer i ryggmärgsvätskan. Blodprov är viktigt för att utesluta vissa somatiska orsaker som diabetes, sköldkörtel- och andra hormonrubbningar.
– Som läkare kan man göra ett kliniskt snabbtest och lyssna till patientens verbala flöde, fråga om han eller hon kan följa med i ett samtal eller ofta tappar tråden, ofta glömmer saker samt klocktest och fingertest.
Vid ett fingertest gör läkaren olika figurer med fingrarna, till exempel två cirklar med tummar och pekfingrar som sitter i varandra, och ber patienten göra efter.
– Det kan vara oerhört svårt för dementa men även för dem med MCI.
Aktiviteter som håller i minnet form:
- Läsa
- Vara socialt aktiv
- Lösa korsord
- Spela instrument
- Spela kort
- Fysisk aktivitet, promenader
- Undvika rökning
