Bästa sättet att diagnostisera KOL

I Sverige har cirka en halv miljon människor diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. De som  inkluderas i riskgruppen för KOL – där rökning är den största riskfaktorn – ska fångas upp tidigt i primärvården. För att ställa diagnos krävs undersökning med hjälp av ett utandningstest med spirometer. Dock utförs spirometri bara på två procent av de listade patienterna, enligt Stockholms läns sjukvårdsområdes kvalitetsbokslut 2011. Kjell Larsson, lungläkare och professor emeritus vid Karolinska institutet, menar att detta innebär att för få KOL-­diagnoser ställs.

– Vi vill därför att man i primärvården ska göra fler spirometrier och då måste metoden vara enkel. Därför förespråkar jag den fasta kvot-metoden, trots risken för viss överdiagnostik, säger Kjell Larsson, som var Socialstyrelsens expert då de svenska kol­riktlinjerna togs fram 2015, där också den fasta kvot-metoden rekommenderades.

Läs även: E-cigaretter kan orsaka kärlskador

Att det finns en risk för överdiagnostik beror på att den fasta kvot-metoden inte tar hänsyn till patientens ålder. Men det finns en metod, så kallad Lower limit of normal, LLN, som tar hänsyn till ålder. Dock kräver den betydligt mer komplicerade beräkningar.

– Att kvoten varierar med ålder gör att LNN är mer fysiologiskt korrekt än att dra en 50-åring och en 80-åring över en kam. Vilken metod som bör användas är idag en omdiskuterad fråga i fältet, säger Anders Blomberg, professor i lungmedicin vid Umeå universitet och vetenskaplig sekreterare i Svensk lungmedicinsk förening.

Riskerar att underdiagnostisera yngre

Vidare lyfts frågan i en debatt på Nordisk lungkongress där bland annat Kjell Torén, professor i miljömedicin vid Sahlgrenska akademien, förespråkar LLN.

– Den metoden rekommenderas både av American Thoraic Society och European Respiratory Society, vid såväl klinisk diagnostik som vid epidemiologiska studier.

Han påpekar att den fasta kvot-metoden visserligen överdiagnostiserar äldre, men samtidigt riskerar att underdiagnostisera yngre. Hos personer i åldrarna 50 till 64 år ger dock de båda metoderna ungefär samma resultat.

– Man kan ju också fråga sig varför vi självklart räknar med att patienters lungor blir sämre med åren? Här går det att dra parallellen till hjärtläkarna som inte har olika blodtrycksskalor för patienter i olika ålder, säger Kjell Torén.