Vanligt att sjukvården missförstår astmapatientens symtom
Sedan i november 2015 finns det nya nationella riktlinjer som ska göra det enklare för sjukvården att välja rätt behandling för patienter som har astma.
inhalationskortison är att likna vid barnmisshandel. Men det finns en allmän uppfattning hos både föräldrar och sjukvård om att barn krymper ett par centimeter av kortison och att de ska svullna upp och se ut som Michelingubbar. Det är fel. Man svullar inte upp av inhalationskortison, säger Peter Odebäck.
En fungerande astmavård är med andra ord nödvändig men enligt Peter Odebäck är den viktigaste behandlingen för en astmapatient trots allt fysisk aktivitet.
– Målsättningen bör vara att uppnå ett så normalt liv som möjligt genom att vara fysiskt aktiv på ett normalt sätt. Mediciner ska finnas där som hjälpmedel. Det gäller att bli vän med sin astma så att man kan hantera den själv medan sjukvården finns med i bakgrunden och kan bistå med rådgivning, säger Peter Odebäck.
Astmavården ska förbättras genom nationella riktlinjer
Sedan ett par år tillbaka har Peter Odebäck tillsammans med flera andra experter varit med och arbetat fram Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL i en stegvis process. Riktlinjerna innehåller rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd hos patienten.
– Skälet till att det behövdes ta fram nya riktlinjer är att det inte gjorts någon ordentlig vetenskaplig genomgång av astma och KOL på länge. Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är viktigt för patienten att ha tillgång till praktiska råd för att kunna förbättra sin kapacitet, säger Peter Odebäck.
NetdoktorPro rapporterar från ERS
Följ vår bevakning av European Respiratory Society (ERS) årliga kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Samverkan mellan olika professioner
I november 2015 kom så den slutgiltiga versionen av de nationella riktlinjerna som innehåller 133 rekommendationer för vård vid astma och KOL. Det handlar om hur sjukvård och landsting kan arbeta med diagnostik och behandling, läkemedel, omvårdnad och rehabilitering samt uppföljning och symtombedömning.
– Just nu pågår inom Sveriges Kommuner och Landsting ett omfattande arbete som går ut på att ta reda på hur sjukvården kan arbeta med riktlinjerna rent praktiskt och vid en workshop i augusti kommer vi att duka upp ett smörgåsbord där vi ger exempel på hur man formulerar en behandlingsplan för patienten och hur man kan arbeta mellan olika professioner som till exempel läkare och fysioterapeuter. Målet är att alla landsting ska arbeta efter riktlinjerna och att landsting och region samverkar med varandra för att ge bäst och likvärdig vård till alla, säger Peter Odebäck.
Exempel på vad som står i de nationella riktlinjerna på området astma
• Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri och reversibilitetstest i diagnostiskt syfte till vuxna och barn som är 6 år eller äldre med misstänkt astma.
• Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest vid misstänkt utlösande allergen.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
• Hälso-och sjukvården bör erbjuda stöd att sluta röka till föräldrar som har barn med astma.
• Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär.
Källa: Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
