Små luftrör spelar stor roll för astmabehandlingen

Astmabehandlingen har två huvudsakliga syften. Det första är att behandla den underliggande inflammationen och det andra är att förhindra och behandla bronkospasmen. Idag finns en uppsjö inhalationsläkemedel att välja bland men vilket är bäst?

– Historiskt sett har pulverinhalatorer dominerat inom den svenska sjukvården. Det ansågs länge vara lättare att få i sig pulver, jämfört med spray. Men de sprayinhalatorer som fanns på 90-talet är så gott som borta och idag ser de annorlunda ut. Vi har inte gått ifrån pulver men vi har större möjligheter att byta ut den, säger Claes-Göran Löfdahl, överläkare vid Lunds universitetssjukhus samt professor emeritus i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.

I takt med att sprayinhalatorerna har förbättrats och behandlingen individanpassas sker nu en övergång från pulver, förklarar Claes-Göran Löfdahl. Dessutom har forskare sett att en del av sjukdomsprocessen sker i bronkiolerna, vilket torde vara avgörande för behandlingen då endast små partiklar kan tillgodogöras i de små luftvägarna.

– Inom astmaforskningen tittar man på hur stor del av sjukdomsprocessen som sker i de små luftvägarna och hur man kan påverka den del av sjukdomsprocessen.

Välj inhalator efter patient

Många patienter som startar en regelbunden astmabehandling är inte på det klara över att det kommer att behövas en långvarig och regelbunden medicinering, vilket resulterar i att patienten slarvar eller slutar ta sin medicin. Patientundersökningar visar att omkring 50 procent av astmatikerna, som efter att ha behandlats i ett år, inte följer läkemedelsordinationen. Studier har även visat att många har fel inhalationsteknik.

– En del av svårigheterna ligger i det stora utbudet av utrustning, vilket patienten måste känna till. Manuell utrustning kan alltid misshanteras och därför är det viktigt med återbesök och att patienten är införstådd i hur inhalatorn ska användas, säger Claes-Göran Löfdahl.

Han menar att det inte finns någon inhalator som är bra för alla utan att den måste anpassas efter varje patient. Att det blir rätt är förstås både upp till läkaren och patienten och här ser han en utbildningsaspekt.

– Det som nu diskuteras är att man ska ha någon form av patientutbildning, vilket kan kompensera felen. Här ligger till exempel Region Skåne före där de har patientutbildningar som en del av processen. Det är sjuksköterskor med specialistutbildning som undervisar.

Astmaspecialister på varje vårdcentral

Utbildning och stöd till egenvård är något som också lyfts fram i Socialstyrelsens nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL, som uppdaterades hösten 2015. Vidare är diagnostik vid misstänkt astma eller KOL, interprofessionell samverkan samt uppföljning och bedömning av hälsostatus centralt i rekommendationerna.

– Det tar ju tid att få ut de på golvet. Det handlar mycket om att informera men också bygga upp enheterna utefter rekommendationerna. Astma drabbar 10 till 15 procent av hela befolkningen och därför bör det finnas en bättre kunskap om detta, säger han.

Förhoppningarna är att kunna fortbilda sjukvårdspersonal på vårdcentralerna och att fler tar så kallat spirometrikörkort. Även att det ska finnas två astma- och KOL-sjuksköterskor på vårdcentralerna, istället för en som är vanligast idag. Vissa platser saknar helt denna specialistkompetens.

– Det är fortfarande många patienter som är odiagnostiserade. Därför är det viktigt att det finns någon på vårdcentralen som har en specialitet inom astma, precis som inom diabetes. På SKL jobbar de med att implementera de nya riktlinjerna inom vården och nu under våren ska detta presenters, säger Claes-Göran Löfdahl.