KOL-patienter i fokus
På årets Lungkongress i Örebro uppmärksammades två omfattande forskningsprojekt inom lungmedicin. Båda berör den dödliga lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, vilket därmed sätter agendan för vad som står i fokus inom området.
KOL-vården har förbättrats under 2000-talet och det har etablerats allt fler mottagningar för KOL-patienter, utbildats många KOL-specialister och spirometrar finns numera på de flesta vårdcentraler. Dock är sjukdomen fortfarande underdiagnostiserad och underbehandlad och därför är forskning av stor vikt. Av de 14 lungmedicinska forskningsanslag, vilka har bedömts som hög kvalitet och med stor klinisk potential av Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF), har två valts ut och tilldelas 225 000 kronor vardera. Båda berör KOL och uppmärksammades vid Svenska Lungkongressen 2016 i Örebro som arrangerades den 19 till 21 april. Anslagen består av ”Kartläggning av sjukdomsförloppet vid KOL” samt ”Studier av kronisk luftvägsobstruktion hos aldrig-rökare” och tillika beskrivs ingående i det senaste numret av tidskriften Lung & Allergi Forum.
Ökade kunskaper om sjukdomsförloppet
Dagens befolkningsundersökningar om KOL görs med intervaller på ett decennium vilket är för sällan för att kartlägga sjukdomsförloppet, menar Anne Lindberg, forskare och docent vid Sunderby sjukhus i Luleå. Forskningsmedlet har nu gjort det möjligt för henne att realisera ett unikt projekt.
”Det är en stor ära att få SLMF:s forskningsanslag 2016. Forskningsprojektet utgår från forskningslinjen för KOL inom det epidemiologiska forskningsprogrammet OLINstudierna”, skriver Anne Lindberg i sin artikel i Lung & Allergi Forum.
Med OLINstudierna avses Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten vilket så här långt har bidragit med femton vetenskapliga publikationer samt en databas med mer än tio års kumulativa epidemiologiska data. Detta kommer Anne Lindberg med forskarteam att använda sig av i sitt projekt ”Kartläggning av sjukdomsförloppet vid KOL” för att kunna jämföra med uppgifter från Socialstyrelsens läkemedels-, sjukvårds- och dödsorsaksregister. Avsikten är att studien ska implementera ny kunskap i det dagliga kliniska arbetet och värdera preventiva insatser.
[ReadMoreLinkBoxSecond]KOL hos aldrig-rökare
Kronisk luftvägsobstruktion hos aldrig-rökare är en växande andel av dagens KOL-patienter, uppskattningsvis 20 till 25 procent, men de patofysiologiska mekanismerna bakom utvecklingen är så gott som outforskade. Dessutom saknas biomarkörer och botande behandling. Därför är studier kring dessa patienter högst relevant och SLMF tilldelar därför det andra lungmedicinska forskningsanslaget till professor Magnus Sköld vid Karolinska Institutet. Såhär börjar han sin artikel:
NetdoktorPro rapporterar från ERS
Följ vår bevakning av European Respiratory Society (ERS) årliga kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
”Det är en stor ära både för mig personligen och för den forskargrupp jag företräder. Anslaget gör mig än mer motiverad att fortsätta ansträngningarna kring den forskningslinje som jag, tillsammans med flera medarbetare, drivit sedan ett flertal år tillbaka.”
Studien kommer bland annat att utnyttja en nationell befolkningsstudie som inkluderar totalt 30 000 individer i åldrarna 50 till 65 år ur ett svenskt befolkningsregister. Ur registret kommer forskarna att välja ut samtliga individer med KOL som aldrig har rökt för att bjuda in dem till omfattande undersökning. Därutöver kommer fyra matchade kontrollgrupper att rekryteras: rökare med normal lungfunktion, rökare med KOL, exrökare med KOL samt aldrigrökare med normal lungfunktion. Förhoppningarna är att finna orsaker och mekanismer bakom detta ”nya” sjukdomstillstånd och ge fördjupad insikt om mekanismer, tillhandahålla nya verktyg för riskbedömning och identifiera nya behandlingsmöjligheter.
Nya nationella riktlinjer
På Sveriges Kommuner och Landsting pågår för närvarande arbetet med att kartlägga hur sjukvården rent praktiskt kan arbeta med Socialstyrelsens nya riktlinjer för KOL, till exempel hur kontakten med sjukvården ska fungera. Idag är det inte ovanligt att den enda kontakt som KOL-patienten har med sjukvården är via akutmottagningarna i samband med akuta försämringar. Det skriver Kjell Larsson, professor och Lungläkare vid Karolinska Institutet, i sin artikel ”Nya riktlinjer för omhändertagande vid KOL” i Lung & Allergi Forum. Han menar att kommunikationen mellan akutvård och primärvård måste skärpas. Bristen på vetenskapliga underlag förvårar emellertid situationen.
