Fyra nyheter från ERS om KOL, rökning och astma

Transplantation av patientens egna lungceller ger hopp om ”bot” mot KOL

För första gången har forskare visat att det är möjligt att reparera skadad lungvävnad hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) med hjälp av patientens egna lungceller. 

I en klinisk fas I-prövning kunde de 17 patienter som deltog, andas bättre, gå längre och hade bättre livskvalitet efter att ha fått den experimentella behandlingen. KOL dödar cirka tre miljoner människor över hela världen varje år. Det är en svår luftvägssjukdom som successivt skadar lungvävnaden. Den drabbade vävnaden kan inte återställas med nuvarande behandlingar; symtomen kan endast lindras med läkemedel som vidgar luftvägarna.

Professor Wei Zuo från Shanghai har undersökt om så kallade P63+ progenitorceller kan återskapa lungvävnad som skadads vid KOL. Progenitorcellerna klonades och transplanterades sedan tillbaka till patientens lungor för att reparera den skadade lungvävnaden. Forskarna fann, att transplantationen inte bara förbättrade lungfunktionen, utan lindrade också KOL-patienternas symtom. Detta innebar att patienterna kunde leva ett bättre liv, och vanligen med längre förväntad livslängd. Även om mycket återstår att utveckla, och fortsatt forskning pågår, är resultaten uppmuntrande.

Genetiska bevis visar att rökning gör att vi åldras snabbare

En studie på nästan 500 000 personer har visat att rökning (och antalet cigaretter) förkortar ändfragmenten av kromosomerna, de så kallade telomererna, i de vita blodkropparna. 

Längden på dessa telomerer är en indikator på vävnaders självreparation, regenerering och åldrande – varje gång en cell delar sig blir telomererna något kortare för att så småningom bli så kort att cellen inte längre kan dela sig, varpå den dör, vilket är en del av åldringsprocessen.

Studien visar att rökning kan leda till förkortning av telomerlängden, det vill säga påskyndar åldrandeprocessen, medan rökstopp kan minska dessa risker avsevärt.

Under de senaste åren har observationsstudier kopplat förkortad telomerlängd till exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Detta innebär att effekten av rökning på telomerlängd förmodligen spelar en avgörande roll för dessa sjukdomar, även om mer forskning behövs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.

Unga som använder e-cigaretter upplever kronisk stress

Unga som använder e-cigaretter upplever kronisk stress i dubbelt så hög grad som de som inte ”vejpar”, enligt en studie som presenterades av dr Teresa To från Toronto. Enligt henne börjar nu forskning visa hur vejpning påverkar unga människors fysiska och psykiska hälsa. 

Teresa To:s tidigare forskning har bland annat visat att de som vejpar, oftare drabbas av astmaanfall, medan denna nya studie handlar om sambandet mellan vejpning, psykisk hälsa och livskvalitet bland unga. Studien omfattade 905 personer i åldrarna 15 till 30 år, där 115 (13 procent) hade använt e-cigaretter.

Studien visade att även om unga människor som vejpade var mer fysiskt aktiva, upplevde de oftare extrem kronisk stress, vilket kan leda till både ångest och depression. Det är därför viktigt att unga som upplever kronisk stress, tidigt får stöd för att undvika vejpning (eller rökning) för att försöka hantera sin stress. Vejpning är, säger Teresa To, inte ett effektivt sätt att hantera stress, men stress och ångest kan utlösa sug efter e-cigaretter och göra det svårare att sluta med dessa.

Forskarna bakom studien betonar att även om resultaten visar ett samband mellan vejpning och stress hos unga människor, är det inte visat om stress leder till ökad vejpning eller om vejpning ökar stresskänsligheten.

Effekterna av vejpning på längre sikt behöver studeras, betonade Teresa To. 

Man vet sedan tidigare att stress framkallar oxidativ stress och inflammation i kroppen och dessa spelar en viktig roll för risken att utveckla kroniska tillstånd som astma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, menar hon. 

Vejpning är fortfarande relativt nytt, men antalet barn och ungdomar som använder e-cigaretter ökar snabbt. Teresa To betonade slutligen att medvetenheten om skadorna med att använda e-cigaretter måste öka, liksom stödet för att hjälpa unga att undvika eller sluta vejpa.

Friska tarmar som innehåller olika och mogna bakterier är kopplade till mindre allergirelaterad astma i tidig barndom

Spädbarn och små barn med mer mogen bakterieflora i mag-tarmkanalen tycks utveckla allergirelaterad astma i mindre grad. Denna bakterieflora, mikrobiota, utvecklas under tidiga levnadsår och är involverad i många viktiga processer, som att syntetisera vitaminer och stärka immunförsvaret.

Spädbarn ”ärver” en del mikrobiota i mag-tarmsystemet från sina mödrar vid födseln. Mångfalden av mikrobiota ökar och mognar allt eftersom man blir äldre och exponeras för andra barn, djur och olika livsmedel.

Dr Yuan Gao från Australien har i studier visat att en mer mogen mikrobiota hos ettåriga barn var associerad med en lägre risk att utveckla matallergier och astma senare under barndomen. Denna process verkar drivas av den övergripande sammansättningen av tarmmikrobiotan snarare än specifika bakterier.

De mekanismer som ligger bakom att mogen tarmmikrobiota bidrar till att förebygga allergirelaterad sjukdom är inte helt klarlagda. "Med tanke på det komplexa ursprunget och utvecklingen av både tarmmikrobiota och spädbarns immunsystem, är det troligt att den skyddande effekten av en frisk tarmmikrobiota uppstår som ett resultat av bakterieflora som verkar på flera olika sätt, snarare än via ett speciell mekanism”, säger till dr Gao till  Ersnet.org, och fortsätter: 

"Vi hoppas att genom att förstå hur tarmmikrobiotan förbättrar immunförsvaret, kan nya sätt att förebyggande av allergirelaterade sjukdomar som astma utvecklas. Det kanske till exempel kan vara möjligt att främja mognaden av tarmmikrobiota tidigt i livet, vilket skulle kunna leda till att färre barn utvecklar astma och andra allergirelaterade sjukdomar i framtiden”. 

Mer om ERS finns att ta del av via nedanstående länk.

Referens: 
www.ersnet.org