Bör diabetespatienter prioriteras för fetmakirurgi?

Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin står bakom den aktuella forskningsstudien som har jämfört kostnader under en 15-årsperiod efter kirurgisk respektive traditionell fetmabehandling hos cirka 4 000 patienter med normal blodsockernivå, prediabetes eller diabetes typ 2. Även australiensiska forskare har varit involverade i studien.

Resultaten visar att den totala sjukvårdskostnaden för diabetiker är ungefär densamma oavsett om de genomgår en fetmaoperation eller får konventionell behandling mot fetma.

– Även om en fetmaoperation initialt är ganska dyr balanseras det långsiktigt av att diabetiker ofta blir av med sin diabetes efter operationen, vilket leder till lägre kostnader för läkemedel och sjukvård, säger Lena Carlsson som är forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

BMI eller blodsockernivå

Många länder utgår från patientens BMI vid beslut om eventuell fetmakirurgi, där individer med höga BMI-värden prioriteras först. Däremot hävdar flera forskargrupper att beslut om fetmakirurgi även bör baseras på patientens sockerstatus och inte enbart BMI.

– Våra resultat ger stöd åt tanken att patienter med typ 2-diabetes bör prioriteras för fetmakirurgi före de som har normalt blodsocker. Det gäller speciellt de som har en nyligen diagnosticerad diabetes, säger Martin Neovius vid Karolinska Institutet.

När det gäller den sammantagna läkemedelskostnaden, under 15 år, för gruppen icke-diabetiker sågs ingen skillnad i kostnad mellan de som opererades jämfört med de som fick traditionell behandling.

Men för patienter med prediabetes var den långsiktiga kostnaden för läkemedel ungefär 28 000 kronor lägre i kirurgigruppen, och hela 46 000 kronor lägre för individer med utvecklad diabetes typ 2 som fick kirurgi.

– Eftersom operationen ofta befriar patienten från diabetes förhindras också diabetesrelaterade komplikationer, något som ytterligare minskar framtida sjukvårdskostnader, säger Lena Carlsson i pressmeddelandet.