Läkare inte imponerade av nya regler för donation
Nya regler ska underlätta hanteringen av organ vid transplantationer inom EU. Men transplantationsläkare ser snarare att reglerna gör systemet trassligare.
– Det som innebär en ökad administration är framför allt det ökade antalet rapporter för allvarliga händelser. Och det får man väl leva med. Men att det här innebär en förenkling är väl lite en överdrift, säger Gunnar Söderdahl, verksamhetschef för Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Den 27 augusti började en ny lag gälla i Sverige där Socialstyrelsen tagit fram föreskrifter för transplantation av organ. Tanken bakom anpassningen till en EU-standard är enligt Socialstyrelsen att förenkla utbytet av organ i Europa, och föreskrifterna omfattar krav på rutiner som gäller bland annat spårbarhet, det vill säga möjligheter att lokalisera och identifiera ett organ under varje steg av kedjan från donation till transplantation. Information om donatorn ska också göras mer tillgänglig. Flera svenska transplantationsläkare menar att de nya direktiven gör liten nytta i praktiken, då Sverige sällan tar emot organ från andra länder. Direktiven innebär snarare mer administration för sjukhusen, menar de.
– Det handlar om detaljer, om hur lådorna ska märkas till exempel. I vissa avseenden blir det trassligare. De nya reglerna kommer i alla fall inte att påverka antalet donatorer, vilket är det största problemet, säger Lars Bäckman, chef för transplantationskliniken på Akademiska sjukhuset.
Sverige har, tillsammans med övriga nordiska länder, sedan tidigare ett samkört system kring donationer och transplantationer som liknar EU-systemet. De nya direktiven innebär därför ingen större utveckling av arbetet inom Norden utan mer en kodifiering av praxis.
Flera som arbetar med transplantationer i landet efterfrågar istället en bättre fördelning av resurser i form av både pengar och personal, för att kunna ta vara på de möjliga donatorer som finns på de svenska sjukhusen.
Bristen på donerade organ är fortsatt stor i Sverige, liksom i de flesta andra länder. Det stora problemet är att de som kan och vill donera inte alltid upptäcks, på grund av brister i organisationen kring möjliga donatorer, enligt en svensk rapport.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
– Visst är det bra med en harmonisering av hanteringen inom Europa, men jag skulle gärna se att landstingen istället gav mer resurser till donationsläkarna på sjukhusen, så att de faktiskt kan ta ledigt för att åka på utbildning och möten samt förbättra den lokala organisationen på sjukhusen, säger Lars Bäckman.
Håkan Gäbel, tidigare transplantationsexpert vid Socialstyrelsen, är tveksam till att pengar som är ämnade åt transplantationsverksamheten i Sverige verkligen öronmärks och hamnar på rätt ställe.
– I andra länder, som Spanien, Italien, Frankrike och USA, har man löst det här problemet genom att ha en nationell organisation och en nationell budget som svarar för allt tillvaratagande. Det tycker jag vi skulle behöva även i Sverige, säger Håkan Gäbel.
Socialstyrelsen planerar nu att ta fram nationella rekommendationer för hur personalen inom hälso- och sjukvården kan arbeta för att hitta fler möjliga donatorer.
Fakta: Donationer i Sverige
Under första halvåret 2012 donerade 59 avlidna personer sina organ i Sverige. Det är 19 procent färre än under samma period förra året. Samtidigt fortsätter behovet av organ att växa. Antalet patienter som väntar på en transplantation har sedan början av 2000-talet ökat från 600 till 775 patienter år 2012.
Källa: Socialstyrelsen
