Var du bor påverkar hjärtprognosen

– Även om vi ännu inte vet varför prognosen för män med förmaksflimmer är sämre i områden med låg social status talar våra resultat för att primärvården i sådana områden bör tilldelas mer resurser för att motverka denna ojämlikhet, säger forskaren Axel Carlsson, verksam vid Karolinska institutet och Uppsala universitet, till Upsala Nya tidning.

Den svenska studien har genomförts inom ett projekt som letts från Lunds universitet. Totalt deltog över 12 000 patienter med förmaksflimmer vid 75 olika vårdcentraler som är belägna i hög-, mellan- eller lågstatusområden. Områdesindelningen baserades på invånarnas utbildning och inkomster.

Forskarna följde patienterna uppemot fyra år och kunde se att närmare var tionde man i studien dog. Dödligheten var närmare 50 procent högre bland männen som hade låg utbildning eller låg inkomst, jämfört med deltagarna som hade akademisk bakgrund och höga inkomster. Resultatet visade även att männen med förmaksflimmer, som levde i områden med lägre social status, var yngre när de dog av sin hjärtsjukdom i jämförelse med männen i högstatusområden.

Får inte tillgång till behandling

Forskarna kunde även se att patienterna som bor i lågstatusområden i mindre utsträckning får tillgång till rekommenderad behandling med blodförtunnande medel.  

– Det är förstås viktigt att läkarna följer rekommendationerna. Samtidigt visar våra nya analyser att denna ojämlika förskrivning av blodförtunnande medicin inte kan förklara den förhöjda dödligheten bland män med förmaksflimmer som bor i lågstatusområden, säger Axel Carlsson till tidningen.

Resultatet från den nya studien är i linje med tidigare studier som visar att hjärtprognosen påverkas av var du bor.

– Det är viktigt att läkare inom primärvården är medvetna om att deras patienter redan i utgångsläget kan ha en sämre prognos. Det innebär att det kan vara extra viktigt att tidigt upptäcka om de också har andra försvårande sjukdomar, som diabetes och högt blodtryck, och se till och noga följa att de får rekommenderade behandlingar och genomför livsstilsförändringar som kan förbättra prognosen, säger Axel Carlsson.

Studien har publicerats i tidskriften International Journal of Cardiology.

Vad tänker du om resultatet? Blir du förvånad? Kommentera gärna direkt under artikeln.