Ny rapport: Stora skillnader i hjärtvården

För åttonde året i rad rankar Hjärt-Lungfonden den svenska hjärtvården på olika sjukhus med hjälp av ett så kallat kvalitetsindex. Resultaten visar på stora skillnader i hjärtvård beroende på var i landet man bor. 

I årets bedömning har Hjärt-Lungfonden tagit fram elva olika indikatorer, både för den akuta vården och eftervården. Det kan handla om hur stor andel av en viss patientgrupp som får kranskärlröntgen eller har förbättrat sitt blodtryck ett år efter infarkten. Västerviks sjukhus ligger i topp med 8,5 poäng av 11 möjliga och i botten hamnar Gällivare sjukhus med ynka ett poäng. 

Överlag får det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtinfarkt ett mycket gott betyg. Men årets rapport visar att bara 12 procent av landets sjukhus når målen för eftervården ett år efter en hjärtinfarkt. Södersjukhuset i Stockholm och Universitetssjukhuset i Örebro är två exempel på stora sjukhus som får noll poäng i eftervården. 

– Här finns det stora möjligheter till förbättring. Grunden är bättre rutiner på sjukhusen så att man ser att patienterna når behandlingsmålen. Att man inte bara sätter in en medicin, utan också kontrollerar att den har effekt, säger Jan Nilsson, professor i hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i övriga världen. I Sverige svarar hjärt-kärlsjukdomar för 37 procent av alla dödsfall och i Sverige lever cirka 1,4 miljoner svenskar med någon form av hjärt-kärlsjukdom.