Perikardit
Bakgrund
- Inflammatoriskt tillstånd i perikardiet som kännetecknas av bröstsmärtor, perikardiellt gnidningsljud och typiska EKG-fynd (eventuellt perikardvätska).
- Akut perikardit:
- Duration upp till 4–6 veckor
- Persisterande perikardit:
- Duration >4–6 veckor
- Återkommande perikardit:
- Recidiv efter perikardit med symtomfritt intervall på minst 4–6 veckor
- Kronisk perikardit:
- Duration >3 månader
Epidemiologi
- Akut perikardit står för cirka 0,1 % av alla inläggningar och cirka 5 % av alla akuta inläggningar på grund av bröstsmärtor.
- Tillståndet är vanligast hos män 20–50 år.
Etiologi och patogenes
- Vanliga orsaker:
- Virus (enterovirus såsom coxsackievirus eller echovirus), herpesvirus (såsom EBV, CMV, HHV-6), adenovirus, parvovirus B19 – den vanligaste orsaken till perikardit i höginkomstländer
- M. tuberculosis, vanligast i låginkomstländer, ofta associerad med hivinfektion
- Autoimmunsjukdomar såsom SLE, Sjögrens syndrom, RA eller sklerodermi
- Vaskuliter såsom Behçets syndrom, granulomatösa vaskuliter
- Metabola orsaker såsom uremi, myxödem och anorexia nervosa
- Status efter myokardinfarkt, trauma eller medicinska ingrepp
- Amyloidos
- Aortadissektion
- Kronisk hjärtsvikt, pulmonell hypertension
ICD-10
- I30 Akut perikardit
- I31 Andra sjukdomar i perikardiet
Anamnes
- Bröstsmärtor:
- Bröstsmärtor förekommer i >85–90 % av fallen
- Smärtorna finns främst retrosternalt
- Skarpa smärtor, men bultande smärtor förekommer också
- Snabb debut, smärtorna kan vara från timmar till dagar
- Lindring i sittande ställning och vid framåtböjning
- Smärtan tilltar vid djup inandning, hosta och ibland hicka
- Smärtan kan stråla ut till trapeziuskanten
- Smärtorna lindras inte av nitrater
- Smärtorna är inte ansträngningsrelaterade
- Andra symtom:
- Feber är vanligt förekommande
- Vid samtidig pleurit förekommer smärta i bröstkorgen
- Dyspné kan vara smärtbetingat eller orsakas av utveckling av hjärttamponad
- Eventuellt andra symtom som tillhör grundsjukdomen, såsom viktnedgång, utslag, nattsvettningar eller artriter
Sponsrad av Bristol-Myers Squibb
Läs hela artikeln här >
Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, underdiagnostiserat i Sverige
Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är den vanligaste kardiomyopatin med en prevalens på omkring 1/500-1/1000, det vill säga mellan 10-20 000 personer i Sverige har någon form av HCM. Dock är långt ifrån alla fall hittills diagnostiserade, enligt Oscar Braun, läkare och docent i kardiologi vid Lunds universitet. CV-SE-2400028-Okt2024
Kliniska fynd
- Patienten ser ofta påverkad och orolig ut.
- Sinustakykardi och låggradig feber kan förekomma.
- Perikardiellt gnidningsljud är ett patognomoniskt kliniskt fynd:
- Hörs ofta nedtill i ett lokaliserat område av prekordiet vid vänster sternalrand som ett skrapande systoliskt-diastoliskt ljud, som att gå i torr snö
- Till skillnad från pleuralt gnidningsljud fortsätter ljudet trots att patienten håller andan
- Halsvenstas:
- Talar för pleuravätska/hjärttamponad
Utredning av perikardit
- EKG rekommenderas hos alla med misstanke om perikardit:
- Sinustakykardi
- ST-höjningar i ett flertal avledningar
- ST-höjningarna är typiskt konkava (till skillnad från hjärtinfarkt där de vanligen är konvexa)
- Ingen ST-sänkning i aVL (till skillnad från inferior STEMI)
- PR-sänkningar
- Kompletterande diagnostik såsom ekokardiografi, röntgen thorax och labprover.
Differentialdiagnoser
- Hjärtinfarkt
- Lungemboli
- Pleurit
- Pneumoni
- Smärtor från bröstväggen
- Aortadissektion
- Stresskardiomyopati (Takotsubo-kardiomyopati)
- Smärtor från ryggen
Behandling av perikardit
- Vid akut perikardit utan tecken på dålig prognos:
- Behandling med NSAID eller acetylsalicylsyra plus kolkicin
- Eventuellt kortikosteroider
- Undvika kraftig fysisk ansträngning.
Enkät
Till enkäten »
Enkätundersökning om förskrivningspraxis
Den här enkäten riktar sig till dig som är läkare och syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar dina beslut om förskrivning av läkemedel. Vi vill förstå hur sådant som journalsystem, patientpreferenser och ekonomiska överväganden påverkar dina val.
Läkemedelsbehandling
- Akut perikardit:
- NSAID-preparat eller acetylsalicylsyra (ASA) är effektiva mot feber, perikardiella smärtor och inflammation
- Kolkicin rekommenderas som tillägg (0,5 mg x 2, eller 0,5 mg x 1 vid vikt <70 kg) vid första episoden och vid recidiv
- Kortikosteroider rekommenderas inte i första hand men kan övervägas vid uteblivet svar på, eller intolerans mot NSAID/ASA
- Återkommande perikardit:
- Behandlas såsom akut perikardit, dock under längre tid
- Konstriktiv perikardit:
- Perikardektomi (särskilt vid uttalad perikardvätska) och specifik behandling
Komplikationer
- Konstriktiv perikardit.
- Hjärttamponad.
Prognos
- De flesta fall av akut perikardit är idiopatiska (ofta virala) och har ett självläkande, kortvarigt förlopp.
- Recidiv är vanligt.
- Cirka 1 % av fallen av akut perikardit utvecklas till konstriktiv perikardit.
Källor
- Adler Y, Charron P, Imazio M, et al. 2015 ESC Guidelines for the diagnosis and management of pericardial diseases. Eur Heart J 2015; 36: 2921–2964.
- Mattsson G, Levin Glosli C, Magnusson P. ABC om Perikardit och myokardit. Läkartidningen. 2018,115:ET7I.