Djup ventrombos, DVT
Bakgrund
- Trombosbildning i de stora, djupt liggande venerna i vader, lår, bäcken eller arm-/skulderregion.
-
Provocerad DVT – DVT som föregåtts, inom 2 månader, av övergående viktig klinisk riskfaktor:
- Kirurgi, trauma, signifikant immobilisering, graviditet, puerperium, p-piller eller menopausal hormonbehandling (MHT)
-
Oprovocerad DVT – DVT som inte föregåtts av övergående viktig klinisk riskfaktor:
- DVT vid aktiv cancer, trombofili eller familjehistoria med venös tromboembolism (VTE) anses vara oprovocerad episod eftersom riskfaktorerna kommer att kvarstå
- Distal DVT – begränsad till underbenet.
- Proximal DVT – ventrombos i lår och/eller bäcken.
Epidemiologi
- Den åldersjusterade incidensen för venös tromboembolism, VTE (DVT och lungemboli), är omkring 130/100 000/år för män och 110/100 000/år för kvinnor.
- Incidensen ökar exponentiellt med ålder och är cirka 300/100 000/år i åldern 65–69 år och cirka 500/100 000/år i åldern 75–79 år.
Etiologi och patogenes
Mekanismer för patologisk blodproppsbildning
- Blodets sammansättning (sekundär hemostas = koagulering och fibrinolys).
- Interaktion mellan venvägg och trombocyter (endotel- och primärhemostas).
- Blodets strömningsförhållande (rheologi) – venös stas (komprometterat blodflöde).
Bakomliggande orsaker
- Akut utlösande orsaker:
- Fraktur, infektion, trauma, operation
- Underliggande sjukdom:
- Bland annat cancersjukdom, särskilt patienter >50 år
- Predisponerande tillstånd:
- Trombofili, särskilt patienter <50 år och gravida
- Hos minst 20–30 % hittas ingen bakomliggande orsak trots utredning.
ICD-10
- I80.2 Flebit och tromboflebit i andra djupa kärl i nedre extremiteterna
- O22.3 Djup ventrombos under graviditeten
- O87.1 Djup ventrombos under barnsängstiden
Anamnes
- Typiska inflammationstecken som smärta, värme, rodnad, svullnad och nedsatt funktion – men symtomen finns inte alltid.
- Patienten klagar ofta över ömhet eller smärta när hen står eller går.
- Vanligtvis lindras smärtan av vila med det påverkade benet i högläge.
- Smärta och svullnad efter hård träning kan tala för DVT i armen.
Kongressbevakning
Blir först med att ta del av nyhetsrapporteringen »
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Kliniska fynd
- Ensidigt ödem i vaden, rubor och temperaturökning på den påverkade sidan.
- Venstas/prominenta ytliga vener.
- Ömhet vid palpation av vaden som motsvarar de påverkade djupa venernas anatomiska förlopp.
- Subfebrilitet är vanligt.
- DVT kan debutera i form av komplikationer som lungemboli.
- Typiska inflammationstecken som smärta, värme, rodnad, svullnad och nedsatt funktion finns inte alltid.
- DVT i armen kan ge ökad kärlteckning på arm och bröstkorg, med konsistensförändring och ökat omfång i armen.
Utredning av djupventrombos
Wells score
- Wells score tas för att avgöra klinisk sannolikhet för DVT.
- Vid låg klinisk sannolikhet rekommenderas kontroll av D-dimer:
- Låg klinisk sannolikhet och normal D-dimer utesluter i princip DVT
- Vid hög klinisk sannolikhet ska patienten undersökas akut med bilddiagnostik för DVT, se nedan:
- D-dimer behöver inte tas
- D-dimer har inte heller något diagnostiskt värde vid graviditet
Ultraljud
- Ultraljud av vener i nedre extremiteter vid hög klinisk sannolikhet på Wells score för DVT eller låg klinisk sannolikhet på Wells score för DVT + förhöjd D-dimer.
Annan bilddiganostik
- Om kompressionsultraljud är negativt: överväg ultraljudskontroll om en vecka, venografi eller DT-venografi (eller MR)
Vid graviditet
- D-dimer i kombination med Wells score för klinisk sannolikhet kan inte användas vid graviditet:
- Vid graviditet används kombinationen låg klinisk sannolikhet och negativt proximalt ultraljud för att utesluta DVT
Wells score DVT | |
Aktiv cancer, det vill säga aktiv/palliativ behandling under de senaste 6 månaderna | +1 |
Paralys/pares i nedre extremiteter, eventuellt nyligen gipsat ben | +1 |
Immobilisering >3 dagar, eventuellt större kirurgiskt ingrepp under de senaste 3 månaderna |
+1 |
Lokal ömhet längst området kring det djupa vensystemet | +1 |
Svullnad i hela nedre extremiteten (bör mätas) | +1 |
Svullnad av vad >3 cm jämfört med asymtomatisk sida (mäts 10 cm under tuberositas tibiae) | +1 |
Pittingödem, som mest uttalad i aktuellt ben | +1 |
Utvidgning av ytliga vener i det aktuella benet (inte åderbråck) | +1 |
Tidigare objektivt påvisad DVT | +1 |
Alternativ diagnos mer sannolik än DVT | -2 |
Total poäng | 0–9 (ev. -2) |
Tolkning av Wells score DVT | |
Poäng | Risk |
≥ 2 | DVT sannolik (hög risk, prevalens 27 %) |
0-1 | DVT osannolik (låg risk, prevalens 4 %) |
Utredning av underliggande orsaker
- Eftersom DVT ibland är sekundärt till trombofili, underliggande sjukdom eller särskilda utlösande orsaker kan det vara aktuellt att gå vidare i utredningen.
Utredning av trombostendens?
- Aktuellt för patienter <50 år.
- APC-resistens (Faktor V Leiden-mutation), antitrombin-brist (AT), protein C-brist (PC), protein S-brist (PS), PT- mutation (protrombin 20210 mutation), lupusantikoagulans eller fosfolipidantikroppar, homocystein:
- Diskutera gärna med hematolog eller annan specialist med erfarenhet på området för rätt indikations- och provtagningsrutiner, samt för att undvika onödig screening
Malignitetsutredning?
- Vid känd underliggande bidragande sjukdom till venös VTE förekommer ockult cancersjukdom hos bara 2–3 %, och screening är generellt inte indicerat.
- Om känd underliggande sjukdom som kan bidra till VTE saknas förekommer ockult cancersjukdom hos 4–10 %, och screening kan vara mer rimligt att genomföra:
- Enkel screening är oftast tillräckligt (anamnes, generell klinisk undersökning, relevanta labprover, lungröntgen samt ålders- och könsbaserad relevant klinisk undersökning och blodprover):
- Mest aktuellt: bröst, cervix, colon, prostata
- Enkel screening är oftast tillräckligt (anamnes, generell klinisk undersökning, relevanta labprover, lungröntgen samt ålders- och könsbaserad relevant klinisk undersökning och blodprover):
- Utvidgad screening som också inkluderar ultraljud och/eller DT-torax/buk/bäcken bedöms på individuell bas och grad av cancermisstanke.
Differentialdiagnoser
- Ytlig tromboflebit
- Erysipelas
- Akuta mjukdelsskador
- Muskelbristning
- Bakercysta (brusten)
- Ödem/hjärtsvikt
- Posttrombotiskt syndrom
- Arteriell emboli/akut arteriell insufficiens
Behandling av djup ventrombos
- Patienten bör remitteras till sjukhus för diagnostik och utvärdering av antikoagulationsbehandling.
Egenbehandling
- Högläge vid sittande.
- Eventuellt kompressionsstrumpor.
- Tidig mobilisering.
Läkemedelsbehandling
Heparin
- Medan man utreder en sannolik LE kan man ge LMH subkutant i terapeutiska doser. Aktuella preparat och doser:
- Enoxaparin: 1,5 mg/kg x 1/dag subkutant eller 1,0 mg/kg subkutant x 2 dagligen eller
- Dalteparin: 100 IE per kg x 2 dagligen eller 200 IE/kg x 1 eller
- Tinzaparin: 175 IE/kg x 1 dagligen, subkutant
Antikogulantiabehandling med NOAK
- NOAK är förstahandsval som sekundärprofylax vid DVT eller lungemboli.
NOAK vid DVT och lumgembolism, efter artikel i Läkartidningen (2018) | ||||
LMH före NOAK | Initial dos | Dos de första 6 månaderna | Dos efter 6 månader, endast vid låg trombosrisk | |
Apixaban | Nej | 10 mg x 2 i 7 dagar | 5 mg x 2 | 2,5 mg x2 |
Dabigatran | Ja, 5 dagar | 150 mg x 2* | 150 mg x 2* | 150 mg x 2* |
Edoxaban | Ja, 5 dagar | 60 mg x 1 30 mg x 1 vid eGFR <50** |
60 mg x 1 30 mg x 1 vid eGFR <50** |
60 mg x 1 30 mg x 1 vid eGFR <50** |
Rivoraxaban | Nej | 15 mg x 2 i 3 veckor | 20 mg x 1* | 10 mg x 1 |
*Lägre doser av dabigatran och rivaroxaban har inte studerats i kliniska prövningar vid venös tromboembolism, men farmakokinetiska studier har visat att rivaroxaban 15 mg x 1 eller dabigatran 110 mg x 2 kan övervägas till patienter med njursvikt eller bedömd hög blödningsrisk, se FASS **Obs NOAK är kontraindicerade eller rekommenderas inte vid:
|
Antikoagulationsbehandling med warfarin
- Om NOAK inte rekommenderas eller är kontraidicerade bör warfarin väljas som sekundärprofylax istället för NOAK.
- Om man väljer antikoagulationsbehandling med warfarin påbörjas behandlingen under den första dagen från att diagnosen är säker:
-
Warfarin är kontraindicerat eller rekommenderas inte vid:
- Graviditet:
- Kontraindicerat under graviditetens första trimester och sista 4 veckor, och bör undvikas under den övriga tiden
- Vid graviditet hos patient med mekanisk hjärtklaff, eller indikation för warfarin av andra speciella skäl, ska specialist kontaktas
- Svårigheter att följa angiven dosregim
- Graviditet:
Behandlingstid antikoagulantia
- Behandlingstid för antikoagulantia avgörs av specialist/sjukhusavdelning som sätter in behandlingen.
- Om det inte finns andra komplicerande faktorer är behandlingstiden för DVT oftast 3–6 månader:
- Vid recidiv, koagulationsrubbning eller malignitet kan behandlingen förlängas
Förebyggande åtgärder
- Sekundärprofylax med peroral antikoagulationsbehandling genomförs i primärvården.
- Kombinations-p-piller rekommenderas inte efter lungemboli/DVT, inte heller östrogensubstitution i klimakteriet eller senare.
- Utredning av trombostendens är aktuellt vid lungemboli/DVT <50 år se Trombofili ovan.
Komplikationer
- Posttrombotiskt syndrom.
- Lungemboli, vilket kan leda till dödsfall vid stor och central trombos och stor lungemboli.
- Blödningar på grund av antikoagulantia.
- Recidiv.
Källor
- Robert-Ebadi H, Righini M. Should we diagnose and treat distal deep vein thrombosis? Hematology Am Soc Hematol Educ Program. 2017 Dec 8;2017(1):231-236. doi: 10.1182/asheducation-2017.1.231. PMID: 29222260
- Heit JA. Epidemiology of venous thromboembolism. Nat Rev Cardiol. 2015;12(8):464-474. doi:10.1038/nrcardio.2015.83. PMID: 2607694
- Själander S, Själander A. NOAK vid venös tromboembolism samt hantering av blödningar. Lakartidningen. 2018 Dec 4;115:FAS3. Swedish. PMID: 30512136