Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling

Hypertoni är vår enskilt viktigaste riskfaktor för sjukdom och för tidig död. Globalt har över en miljard människor hypertoni och för Sverige anges prevalensen till 25 procent, vilket innebär att omkring 2,5 miljoner svenskar har högt blodtryck.

Sätt in två blodtryckssänkare direkt

För att nå målblodtrycket oftare och snabbare bör behandlingen i de flesta fall inledas med två preparat, utom hos sköra äldre patienter eller hos patienter med låg kardiovaskulär risk och systoliskt blodtryck <150 mmHg. Genom att börja med två läkemedel minskar dessutom sjuklighet och död i högre grad. Blodtrycket bör följas upp regelbundet, minst två gånger per år – och gärna genom hemblodtrycksmätning.

Som förstahandsmedel bör ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB) och/eller kalciumblockerare av dihydropyridintyp och/eller tiaziddiuretika väljas. Läkemedlen kan tas tillsammans eller i två omgångar på morgonen och/eller på kvällen.

Behandlingsvinsterna med blodtrycksbehandling är påtagliga. Till exempel halveras risken för stroke vid en minskning av systoliskt blodtryck med 20 mmHg hos en patient i 60–70-årsåldern. Biverkningarna är få med de rekommenderade förstahandsmedlen i måttlig dosering – tvärtom höjs livskvaliteten oftast när blodtrycket sänks.

”The rule of halves”

Trots behandlingsvinsterna finns en markant underbehandling av hypertoni. Bland individer med högt blodtryck är hälften odiagnostiserade. Bland de diagnostiserade får hälften behandling och bland dessa får endast hälften en tillfredsställande behandling.

Dåliga behandlingsresultat beror delvis på bristande följsamhet 

En av de viktigaste orsakerna till dåliga behandlingsresultat vid hypertoni är bristande följsamhet till ordinerad behandling. En systematisk översikt och meta-analys har visat att påminnelser och stöd i blodtrycksmätning och läkemedelsintag via webben, appar eller sms ledde till sänkt blodtryck (3/2 mmHg) jämfört med vanligt omhändertagande. 

Effekten kan tyckas marginell, men kombinerat med elektroniska beslutsstöd och feedback till läkare samt hemblodtrycksmätning med återkoppling till patienten skulle blodtryckskontrollen kunna förbättras avsevärt. 

Den stora utmaningen är nu att implementera dessa digitala hjälpmedel i klinisk praxis så att fynden kommer våra patienter till nytta.

Nya potentiella läkemedelsklasser – vaccinera mot högt blodtryck?

Från International Society of Hypertension (ISH) i Kyoto i oktober 2022 rapporterades bland annat följande:

• Small interfering RNA (siRNA) mot angiotensinogen. Den stora fördelen är att behandlingen ges som injektion en till två gånger per år och man på så vis kommer runt problemet med dålig följsamhet till behandling.

• DNA-vaccin mot angiotensin II. Mekanismen är en plasmid-DNA-vektor som kodar för ett fusionsprotein av hepatit B core protein (HBc) och angiotensin II. Eftersom HBc är så immunogent skapas på detta sätt antikroppar även mot angiotensin II.

Kanske kan dessa framtida behandlingsregimer råda bot på den bristande följsamheten?