Så stor del av sjukvårdsbudgeten läggs på hjärtsvikt

Uppemot 64 miljoner människor drabbas av hjärtsvikt världen över. Med en allt äldre befolkning och bättre diagnostik är detta något som dessutom förväntas öka ytterligare framöver. En ny studie, gjord vid Karolinska Institutet visar nu att det saknas bred internationell forskning på området som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen får.

– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger forskaren Anna Norhammar vid Karolinska institutet.

Två procent drabbas av hjärtsvikt

Studien med närmare 60 000 patienter från olika delar av Europa , däribland Sverige, visar bland annat att bland de två procent som drabbas är det i genomsnitt 13 procent som dör årligen till följd av hjärtsvikt. Utifrån studien kunde forskarna också visa att hjärtsviktspatienter är drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder visat.

– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.

Ny medicin för hjärtsvikt

Fynd visar också att fler patienter än vad man tidigare trott har bevarad vänsterkammarfunktion, vilket blir intressant i och med att det nu finns behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare. 

– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra, säger hon.

Stora kostnader för sjukvården

Ytterligare en slutsats, om än inte så överraskande, är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt. Kostnaden förväntas dessutom öka.

– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.