Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet

– Det finns inte riktigt inbyggt i sjukvården att vi tittar på de som ännu inte drabbats. Det är det som är ett dilemma och som belyses i den här rapporten, säger Johan Engdahl, docent och överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus, i ett inslag i TV4 nyhetsmorgon.

Senaste åren har det skett framsteg inom vården av dessa patienter, men det finns mycket kvar att göra, visar den senaste Flimmerrapporten från Riksförbundet HjärtLung.

Cirka 430 000 svenskar lever idag med förmaksflimmer, varav uppskattningsvis drygt 100 000 fall fortfarande är oupptäckta. Om flimret upptäcks i tid finns det goda förutsättningar för effektiv behandling, men oupptäckt är sjukdomen en av de vanligaste orsakerna bakom stroke. Förmaksflimmerrelaterad stroke går att förebygga och flimmer är enkelt att upptäcka – om man letar.

Opportunistisk screening är effektivt

Snabb och oregelbunden hjärtklappning kan vara symtom på förmaksflimmer. Även nedsatt fysisk ork, yrsel, andningssvårigheter eller bröstsmärta kan ge indikation om flimmer. Hos vissa kommer besvären attackvis medan andra har ett permanent ihållande förmaksflimmer. Vissa känner inte av sitt flimmer alls.

– Man kan ha förmaksflimmer helt utan symtom. Det har vi sett så många exempel på både i vår forskning och i den kliniska vardagen. Jag träffar ofta patienter som har fått sin diagnos av en tillfällighet, när de ska undersöka knät eller undersöka sitt blodtryck så hittar man det här, säger Johan Engdahl till TV4.

I de senaste riktlinjerna för förmaksflimmer från det europeiska kardiologsällskapet (ESC, 2020) rekommenderas opportunistisk screening för att identifiera förmaksflimmer hos patienter som är 65 år och äldre. Det enda som krävs är en pulsmätning för att upptäcka om hjärtrytmen är oregelbunden. Om pulsmätningen visar att det finns skäl att misstänka förmaksflimmer kan den följas upp med en EKG-tagning för att verifiera sjukdomen. Opportunistisk screening kräver därför minimala extra hälso- och sjukvårdsresurser, skriver Riksförbundet HjärtLung i rapporten.

Den tekniska utvecklingen med nya hjälpmedel underlättar även arbetet med att tidigt hitta förmaksflimmer. Läs mer i ESC 2020: Sammanfattning från rekordstort hjärtmöte, skriven av Kristjan Karason, Överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Mörkertalet varierar mellan regionerna

Det torde finnas betydande skillnader mellan regionerna när det gäller hur väl de lyckas med att hitta förmaksflimmer. Med hjälp av uppgifter från patientregistret om antalet diagnostiserade har man gjort en uppskattning av hur stort mörkertalet är i enskilda regioner. Detta illustreras genom ett diagram i rapporten (se nedan). Mörkertalet varierar från 17 till 49 procent mellan regionerna.

I en enkät till landets regioner uppgav majoriteten att de inte aktivt arbetat med screening för förmaksflimmer i befolkningen 65 år och äldre.

LÄS ÄVEN: Nytt sätt att handlägga förmaksflimmer

Viktig förebyggande behandling vid flimmer

Förmaksflimmer kräver ofta läkemedelsbehandling. Både för att lindra symtomen och för att minska risken för följdsjukdomar som stroke. Bättre förebyggande behandling av personer med förmaksflimmer är en viktig förklaring till att antalet som drabbas av stroke har minskat med drygt 40 procent under de senaste två decennierna. Samtidigt lyfter Flimmerrapporten aktuella och alarmerande siffror:

• 2019 var cirka 21 000 personer inskrivna på sjukhus med huvuddiagnosen förmaksflimmer.
• Den samlade vårdtiden var drygt 62 000 dagar.
• Den totala årliga kostnaden för förmaksflimmer i Sverige har i en studie uppskattats till 7,4 miljarder kronor.
• Den enskilt största faktorn var kostnaden för komplikationer som stroke och hjärtsvikt, som stod för drygt hälften av den totala kostnaden.

Om hälften av mörkertalet, 50 000 personer, upptäcks och får behandling skulle det årligen leda till 2 500 färre fall av stroke i gruppen.

TIPS: Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten >>