Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
NetdoktorPro bevakar | Kardiologi

För- och nackdelar med masscreening för förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Ännu vet vi inte om masscreening, det vill säga att samtliga individer i en viss åldersgrupp undersöks för förmaksflimmer, skulle rädda fler individer från att drabbas av stroke. 


Publicerad den: 2019-04-12

För- och nackdelar med masscreening för förmaksflimmer
Annons

Vilka fördelar och nackdelar finns det för att införa masscreening av förmaksflimmer? Den frågan diskuterades under seminariet Evidensen för kardiovaskulär screening – var står vi idag och hur kommer framtidens vindar att blåsa, under Kardiovaskulära vårmötet 2019.

I dagsläget utförs ingen masscreening i syfte att förebygge stroke, orsaken är att det i nuläget inte finns vetenskapligt stöd för att masscreening av förmaksflimmer kan förebygga stroke. Det är också oklart om screeningupptäckta och tidigare okända förmaksflimmer medför samma risk för hjärtinfarkt som kliniskt upptäckta förmaksflimmer. 

Nackdelar med masscreening

Nackdelen med masscreening är den stora delen av befolkningen som screenas och är friska, de kostar pengar och det blir en överdiagnostisering och överbehandling, poängterar Jan Adolfsson, docent vid Karolinska institutet. 

Annons
Annons

– Screening är en metod som används för gruppen. Den är ofta tillgodo för de sjuka, och ibland till ondo för de friska, säger Jan Adolfsson.

Han konstaterar att det gäller att ha på fötterna innan man sätter igång med ett nationellt screeningprogram, eftersom det är en stor apparat som är svår att stoppa om det inte visar sig ha effekt.

Förhoppningen vid en screening är att man ska kunna gallra fram de sjuka, och att de friska ska kunna passera. Risken finns dock att individer som visar falsk positivt tvingas gå igenom tester som ger en psykisk påfrestning. 

– Det ska vara acceptabelt också för individen. Tyskland har ett screeningprogram för prostatacancer där alla män erbjuds en per rectum varje år, det är 10-15 procent som kommer på det.

Annons
Annons

–Det är inte särskilt effektivt, fortsätter han. 

Läs även: Geografiskt avstånd största orsaken till att patienter inte deltar i hjärtrehabilitering

Uppföljning av Strokestop-studien kan ge svar

Per Wester, överläkare vid Umeå universitet, lägger stort hopp vid uppföljningen av den svenska Strokestopp-studien 1 och 2. Han menar att resultatet kommer ge svar på frågan om nyttan med screening för att förebygga stroke. Inom några år kommer uppföljningen från den första studien ge svar på om opportunistisk eller mass-screeening är av värde.

– Man måste avvakta studierna och se vad datan visar men vi kommer veta resultatet på det här ganska snart och då kommer man kunna säga om man får en minskad strokeincidens genom att screena. Det kommer nog finnas ett färdigt resultat inom de närmaste två till tre åren, säger Per Wester.

Utöver behovet av vetenskaplig evidens tror Per Wester att digitala lösningar kan öppna upp möjligheten för att fler ska kunna screena sig.

– Jag skulle tro att det kommer bli en mass-screeening när det kommer produkter som folk kan hänga på sig. Å andra sidan finns det redan en strömning av både smartphones och smartwatches, där vissa modeller kan diagnostisera ett förmaksflimmer oavsett var man befinner sig någonstans, och det har visat sig ha en god träffsäkerhet, säger Per Wester.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Läs även: Patienten behöver engageras för att uppnå patientcentrerad hjärtvård

"Förebyggande arbete är fullt möjligt”


Under de senaste 15 åren har incidensen av stroke och dödsfall bland strokepatienter minskat med 40 procent, enligt en sammanställning från Socialstyrelsen och patientregistret. Samma sjunkande incidens har visat gälla även för hjärtinfarkt.

– Om man då tittar på förstagångsinsjuknande och ålder så är det framförallt i flimmeråldrarna som man har en minskad strokeincidens. Det går definitivt ner, och speciellt så går det ner i de äldre åldrarna. 

Per Wester menar att kardiovaskulär primärprevention är fullt möjlig. 

– Vi vet varför man drabbas av stroke och vi kan i princip utrota det. Opportunistisk screening, för att hitta förmaksflimmer hos friska individer, bör inte göras rutinmässigt, åtminstone inte ännu. Men pågående randomiserade studie kommer klarlägga nyttan av flimmer-screening för att förebygga stroke.

Socialstyrelsen kommer följa upp den svenska Strokestopp-studien som bygger på data från 29 000 personer i 75-76 års ålder.

 

Jan Adolfsson och Per Wester höll i var sitt symposium under seminariet  Evidensen för kardiovaskulär screening – var står vi idag och hur kommer framtidens vindar att blåsa, under Kardiovaskulära vårmötet torsdagen den 11 april 2019 i Göteborg. 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.