Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde

I fjol presenterades flera studier som kom att få stor betydelse för diabetesvården. Främst gäller det hjärtkärlskyddande effekter av de nya typerna av blodsockersänkande läkemedel. Nya studier från RiksSvikt visar nämligen att crika 25 procent av de som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, och hos cirka 60 procent av dem är ischemisk hjärtsjukdom den bidragande orsaken. Forskningen visar vidare att majoritet av diabetespatienterna med hjärtsvikt även lever med högt blodtryck, förmaksflimmer och/eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Vissa läkemedel inom grupperna GLP1-analoger och SGLT-2-hämmare har visat sig ha gynnsam effekt vid typ 2-diabetes med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. Därför rekommenderar Socialstyrelsen sjukvården att låta den patientgruppen få den här typen av behandling. Men inom primärvården behandlas majoriteten typ 2-diabetespatienter enbart med metformin-preparat medan medicinklinikerna fokuserar på behandling med enbart insulin. Det visar statistik från Hjärtrapporten 2017. Trots att användandet av GLP 1-analogerna är vanligare på medicinkliniker är andelen fortfarande mycket liten i jämförelse med insulin och metformin.

Fler komplikationer vid typ 2-diabetes

Enligt en amerikansk observationsstudie får unga patienter med typ 2-diabetes fler komplikationer än jämnåriga typ 1-diabetiker. Studien omfattar över 2 000 patienter som fick sin diabetesdiagnos innan de fyllt 20 år. I gruppen med typ 2-diabetes hade 72 procent komplikationer medan motsvarande siffra i gruppen med typ 1-diabetes var 32 procent. Vanliga komplikationer var njursjukdom, kärlskador i ögats näthinna och kärlskador i njurarnas filtreringssystem. Något som gör det extra viktigt att sätta in behandling i tidigt skede, menar Stig Attvall, överläkare vid diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Kom in ännu tidigare med aktiv behandling och behandla nyupptäckt typ 2-diabetes för att försöka nå målvärde, säger han.