WHO: Denguefeber är det snabbast växande myggsjukdomen

50 procent av jordens befolkning riskerar att drabbas av denguefeber. Uppskattningsvis smittas 400 miljoner av sjukdomen årligen, 25 000 personer dör. Förra året rapporterades de högsta officiella denguesiffrorna någonsin, skriver Vetenskapsradion. 

Orsaken till ökningen tros vara de växande slumområdena som finns nära städer. I slumområdena finns mycket skräp där regnvatten samlas, vilket gör det till en gynnsam miljö för myggen och deras ägg. Där finns också många oskyddade människor som myggen kan sticka. Samtidigt som det finns  ett starkt samband med klimatförändringarna och ett varmare klimat. 

Man blir smittad med dengueviruset genom att en smittbärande Aedes-mygga smittar en. Aedes-myggorna skiljer sig från malariamyggorna genom att de sticker på dagen, ofta på morgonen före soluppgången och sent på eftermiddagen precis innan solnedgången. De lever också större delen av tiden inomhus, i stadsmiljö. 

Vissa som smittas av denguefeber får lindriga symtom, lätt influensakänsla är vanlig. Andra kan få allvarligare symtom med feber, huvudvärk, rygg-, muskel- och ledsmärtor som även kan ge mässlingsliknande utslag och milda blödningar (hud, näsa, tandkött, ögon). Ett fåtal drabbas av så kallad hemorragisk dengue, ett mycket allvarligare sjukdomstillstånd. Det kännetecknas av blödningar i inre organ liksom från mag- och tarmkanalen, vilket kan leda till döden.

Eftersom det inte finns något direkt medicin eller behandling mot sjukdomen, går behandlingen ut på att lindra symtomen. Det görs med vila, vätskeersättning och eventuellt paracetamol vid smärta. Vid allvarlig denguefeber kan man behöva läggas in på sjukhus och få vätska direkt i blodet via dropp. 

Prognosen är för det mesta god för tidigare friska personer. 

Det finns flera olika varianter av denguevirus. Om man haft ett av varianterna blir man tyvärr inte immun mot de andra. Det finns vaccin mot dengue, som  används för vaccination av barn i länder där förekomsten av denguefeber är hög. Dock har detta vaccin ifrågasatt och har  begränsad skyddseffekt.

Men en ny metod testas, som går ut på att man smittar myggarten med wolbachiabakterier. Bakterierna gör att dengueviruset inte kan  föröka sig i myggans kropp längre, vilket i sin tur gör att myggan inte kan föra smittan vidare. Wolbachiabakterierna finns naturligt hos många insekter och forskning från Australien visar att metoden nästan helt kan stoppa dengue i ett drabbat område. Nu sprids bakterien även till mygg i Latinamerika, Sydostasien och Stilla havet och preliminära forskningsresultat tyder på att denguefeber minskat mellan 40-75 procent där, rapporterar Vetenskapsradion.