Så skiljer sig dödligheten i covid-19 för olika åldersgrupper

Folkhälsomyndigheten sin skattningen av antalet döda baseras på ett urval av bekräftade fall som testats i Stockholms län och som insjuknade mellan 21 och 30 mars. Dessa fall har folkhälsomyndigheten sedan följts framåt i tid för att beräkna antalet avlidna.

I en del har skattningen delats in i tre grupper: Alla åldrar tillsammans, personer under 70 år och personer över 70 år.  Enligt resultatet är då dödligheten för alla åldrar tillsammans 0,6 procent. I åldrar 70 år och äldre var dödligheten 4,3 procent och hos yngre än 70 år var dödligheten 0,1 procent. Skattningar ha också gjorts i ännu mer finfördelade åldersgrupper, som ytterligare tydligt visar att dödligheten ökar med stigande ålder:

• I åldersgruppen 0-49 år var dödligheten 0,01 procent

• I åldersgruppen 50–59 år var dödligheten 0,27 procent

• I åldersgruppen 60–69 år var dödligheten 0,45 procent

• I åldersgruppen 70–79 år var dödligheten 1,92 procent

• I åldersgruppen 80–89 år var dödligheten 7,2 procent

• För personer över 90 år var dödligheten 16,21 procent

Kunskap om hur stor andel av de smittade som dör av covid-19 är viktig för att man ska kunna avgöra konsekvenserna av coronapandemin. Man kan bland annat förutspå hur många som kommer dö, men också uppskatta antalet smittade bakåt i tiden. 

Folkhälsomyndigheten klassa dödsfall som covid-19-dödsfall om personen rapporterats som avliden i SmiNet (databas och rapporteringssystem för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige) av behandlande läkare eller av vården via regionala smittskydd. Eller om personen avlider inom 30 dagar från provtagningsdatumet (alternativt diagnosdatum eller statistikdatum om provtagningsdatum inte finns). För att identifiera dödsfall har Folkhälsomyndigheten samkörs SmiNet regelbundet med Skatteverkets databas över dödsfall i Sverige. 

En viss osäkerhet

Det finns dock ett mått osäkerhet i skattningen, framför allt på grund av att man inte vet exakt hur många som smittats, alla som burit på smittan finns inte med i statistiken. Men Martin Berlin, utredare på enheten för analys och författare till rapporten, tror att det är den bästa skattningen man kan få i nuläget, säger han till SVT Nyheter. Framtida studier bör dock undersöka detta närmare, skriver Folkhälsomyndigheten.